Den Girige

I går lördag var jag och mamma iväg och såg Dramatens uppsättning av Molières Den Girige som under sin turné med Riksteatern stannade till i Östersund för att ge två utsålda föreställningar. Jag tycker att det är roligt att Dramaten tar ut en del av sina föreställningar på turné så att även vi som inte bor i Stockholm har en chans att se dem. Den här föreställningen var så populär att det kom en hel busslast från Sundsvall för att se den. Den här uppsättningen av Den Girige har regisserats av Gösta Ekman och när den hade premiär på Dramatens Lilla scen i oktober 2009 fick den idel lovord av kritikerna.

Hur var då pjäsen? Den var helt fantastiskt bra, rolig och väldigt välspelad. Framförallt så var Johan Rabaeus som spelade huvudrollen Harpagon helt fantastisk. Det var verkligen en njutning att få se en sådan begåvad skådespelare på en teaterscen. Gösta Ekman har gjort en del ändringar i pjäsen som jag tyckte passade in väldigt bra. Det är klart att man i en komedi som skrevs 1668 måste uppdatera vissa saker för att publiken ska kunna ta till sig den komiska eftersom referensramarna ändras över seklerna. Det är dock tydligt att problemet med giriga människor som bara vill ha mer och mer är något som är lika aktuellt nu som fär 343 år sedan. Dock var det en farbor i publiken som ansåg att det var för mycket Gösta Ekman och buskis över föreställningen och att han mådde dåligt där han satt i sin stol. Av de långa, varma applåderna och de många skrattsalvorna att döma så var hans åsikter inte delade av majoriteten av publiken. När Johan Rabaeus kom in på scenen för att tacka för applåderna efter föreställningens slut så gav vi honom en stående ovation som pågick tills föremålet för den tyckte att det räckte och bad oss gå hem.