Berättelsen om Nalle Puh, björnen med den lilla hjärnan och det stora hjärtat, introducerades för mig genom kassettband där Allan Edwall läste böckerna och sedan dess har Sjumilaskogen med dess invånare följt mig genom livet. Jag må idag vara en vuxen som tillbringar dagarna på ett kontor, men jag brister fortfarande ut i ett Tiddeli-pom när den första snön faller och spelar gärna puhpinne när tillfälle bjuds. De översättningar som Brita af Geijerstams gjorde på 1930-talet av Nalle Puh och Nalle Puhs hörna är så bra gjorda att det är ingen skillnad om man läser böckerna på svenska eller engelska, det är exakt samma bok med samma känsla. Det ska bli ett nöje att introducera nästa generation i släkten för Nalle Puh, Nasse, Tiger, Kanin, Kängu, Ru, I-or och Christopher Robin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar