I tystnaden begravd

Tove Alsterdals andra deckare I tystnaden begravd är en av de bästa deckarna som jag läst på länge (och jag läser ganska många deckare på ett år). Till skillnad från många svenska deckare som utspelar sig i småstäder som varit befriade från mord (i alla fall tills deckarserien börjar) så utspelar sig I tystnaden begravd på en mer internationell arena och historien har rötter bakåt i tiden.

Historien börjar på gården Rauhala i Tornedalen där den gamle skidåkaren Lapp-Erik Svanberg mördas brutalt med en yxa. Samtidigt så skjuter en rysk gangsterledare sin närmaste vän i ett trapphus i Sankt Petersburg. Den för tillfället arbetslösa journalisten Katrine återvänder från hem från London till Stockholm när hennes mamma Ingrid blir sjuk och upptäcker att mamman fått flera väldigt generösa bud på en fastighet som Katrine aldrig hört talas om. Fastigheten ligger i mammans hemby Kivikangas i Tornedalen och är ett arv från hennes mamma Siri och som Ingrid av någon anledning behållit under alla år trots att hon aldrig pratar om sin bakgrund. När Katrine åker till Kivikangas så visar det sig att huset är förfallet och inte alls värt så mycket pengar som någon är beredd att betala. Katrine upptäcker snart att det i släkten finns kopplingar till det forna Sovjet genom släktingar som emigrerade dit på 1930-talet i tron på att det var det förlovade landet och paradiset på jorden.

I tystnaden begravd är en väldigt bra, spännande och välskriven deckare som är väl värd att läsa även om man inte är särskilt förtjust i vanliga deckare. Tove Alsterdal har inspirerats av historien om Kirunasvenskarna som emigrerade till Sovjet som de trodde var arbetarnas paradis på jorden och för att undkomma massarbetslösheten som rådde i den ekonomiska krisen. Det var inte många som återvände, och de som gjorde det berättade inte vad de varit med om.