Förlåtelsen

Ibland när jag läser en ny författare så uppstår en slags kärlek vid första kapitlet och det inleds en lång relation där jag läser alla böcker jag kan komma över (på de språk jag förstår). Den danska författaren Hanne-Vibeke Holst är en sådan författare. Det var sommaren 2007 då jag efter tips från mamma började läsa Holsts trilogi om journalisten Therese Skårup (Thereses tillstånd, Det verkliga livet och En lycklig kvinna) och fastnade för de välskrivna böckerna med ett feministiskt perspektiv. Senare under året läste jag med lika stor glädje Kronprinsessan och Kungamordet, de två första delarna i den politiska trilogin som avslutades 2009 med Drottningoffret.

Förlåtelsen handlar om den framgångsrike operachefen Helena Tholstrup som ska få ett ärofyllt demokratipris för att ha haft modet att sätta upp en opera som hade kunnat leda till en kris i Tyskland av samma sort som Muhammed-teckningarna orsakade i Danmark. Till prisutdelningen kommer dottern Sophie, som Helena har en ansträngd relation till, och med sig har Sophie sin nye pojkvän Khalil. Helena skäms över de motstridiga känslor hon får när hon upptäcker att dottern har en muslimsk pojkvän. Allt går bra tills det att Khalil tar mor och dotter som gisslan på Helenas kontor och hotar med att spränga operan i luften med en bomb. Samtidigt flyttas vi tillbaka andra världskrigets Danmark där en släktkrönika full av hemligheten tar sin början.

Som vanligt när det gäller Hanne-Vibeke Holst så är Förlåtelsen en bra och välskriven bok med en stark kvinna i centrum. Holst har själv sagt att hon från början ville att romanen skulle utspela sig i operavärlden och eftersom berättelsen krävde en kvinna med makt så fick det bli en operachef som huvudperson. Förlåtelsen är en av årets bästa böcker och både det som händer i nutid och dåtid är lika fängslande och alla trådarna vävs ihop på ett bra sätt.