I det förflutna

Jag kommer ihåg den helgen i stugan som mamma läste I det förflutna och kunde inte lägga ifrån sig den. Flera månader senare står jag och håller i pocketutgåvan och känner att det här är en bok som jag inte kan motstå. Trots det har den blivit liggande i några månader medan andra böcker trängt sig före i läskön. När jag väl började läsa så blev jag fast och ville bara försvinna in i boken och stanna där istället för att jobba.

I det förflutna börjar med ett brev som varit på villovägar i femtio i år och som när det äntligen kommer fram sätter igång en rad händelser. Edie står inte sin mamma särskilt nära, men när brevet väcker känslor som mamman inte vill prata om så väcks Edies nyfikenhet. Det visar sig att mamman som trettonåring var evakuerad från London under andra världskriget och bodde hos familjen Blythe på deras gamla slott. När Edie besöker slottet och träffar de tre systrarna som bor kvar där så väcks hennes intresse interesse för vad som hände för femtio år sedan i slottet som verkar innehålla så många hemligheter.

Även om jag blev helt uppslukad av I det förflutna och tycker att det är en helt fantastiskt bra bok så jag svårt att formulera vad jag tycker. Det är i alla fall en väldigt bra och välskriven bok, som har fått en bra översättning av Ann Björkhem. Jag anser att det här är en bok som verkligen är värd att läsas, antingen på stranden eller under en filt med en kopp te till hands en regnig, kylig dag. Själv har jag redan siktet inställt på de två andra böckerna av Kate Morton som finns att få tag på, Den glömda trädgården och Dimmornas lek.