Skagen

Huvudmålen för semesterns första resa var Skagen och ett besök hos en kusin med man i halländska Harplinge. Eftersom resan gick via Göteborg så stannade jag till en stund vid det vackra operahuset som passande nog är format som ett skepp då det ligger vid hamnen.

Huvudanledningen till mitt besök i Skagen var en stor specialutställning med min favoritkonstnär sedan cirka 20 år tillbaka, Peder Severin Krøyer, vars tavlor väckte mitt intresse vid mitt förra besök i början av nittiotalet. Dock visade sig att min minnesbild av museet inte riktigt stämde med verkligheten. Det väldigt stora museet som med lätthet skulle rymma både den ordinarie utställningen och den stora tillfälliga utställningen visade sig vara betydligt minde och hade bara plats för några få tavlor från den ordinarie utställningen. Det var trevligt att vara tillbaka i Skagen efter att ha velat åka dit i många år och även om jag inte direkt var ensam på museet så var det trevligt att återse en del klassiska tavlor och en hel del som jag inte sett förut.

 

Efter att ha tittat ordentligt på alla tavlorna, ätit en god räksmörgås och shoppat lite böcker och bilder så passade jag på att sätta mig på stranden med utsikt över Grenen, där de två haven Kattegatt och Skagerack möts. När jag doppade tårna i havet så visade det sig att vattnet var kallt, ett tecken på att det inte var så varmt i vattnet var att en del av dem som badade hade våtdräkt. Trots att det var mulet och blåste en del så var trevligt att sitta i sanden, titta på havet och läsa en stund.

 

Eftersom jag den senaste tiden börjat gilla Anna Anchers tavlor allt mer, så jag passade på att även besöka huset som Anna bodde i med sin man Michael (och som nu är ett museum). Både Anna och Michel Ancher stod i centrum av Skagenmålarna och var några av de få bofasta konstnärerna. Där Krøyer var fenomenal på att fånga fiskarnas arbete så var Anna Ancher lika bra på att måla interiörer som fångar kvinnornas arbete. Huset är nu ett väldigt trevligt museum där det verkligen känns som att man kommer dem nära och det kändes nästan som att de skulle komma hem när som helst.

Mot slutet av dagen kände jag för att släppa den seriösa sidan och gick över gatan från Anchers hus till Skagens Bamsemuseum som är ett litet museum fyllt med nallar som gör saker. De läser, klättrar, dansar, lagar mat, återskapar kända målningar av Skagenmålare och det fanns även en nalle som i tre steg målar en nalleversion av Krøyers Hipp, hipp hurra. En del av nallarna är gamla, medan andra är nygjorda kopior av gamla Steiffnallar.

Efter Skagen så for jag vidare till kusinen i Harplinge, där vi umgicks och hade det trevligt under några dagar. En dag for vi på en utflykt till Höganäs, där det finns outlet för både keramik och böcker (mina två svagheter). Sista dagen for vi till stranden ett par timmar och eftersom jag inte alltid tänker efter före så lyckades jag få rejält med färg på delar av kroppen. Det hade varit bättre om jag inte blivit röd som en kokt kräfta, vilket inte gjorde sömnen på nattåget bättre.