Bokcirkeln i P1 har verkligen ökat takten sedan Lundströms Bokradio började sändas i höstas, det är nu dags för den tredje boken på några
månader och jag har hängt med på alla (även om jag inte hållit samma lästempo utan blivit klar långt tidigare).
Efter Den store Gatsby och Processen så har det nu blivit dags för Madame
Bovary av Gustave Flaubert. Den här gången försöker jag inte låtsas att jag
tänker läsa i samma takt som bokcirkeln, jag har läst hela boken i förväg och
ser fram emot att lyssna på bokcirkelns diskussioner de närmsta veckorna.
Emma Bovary är en kvinna som inte beter som kvinnor bör göra
enligt samhällets normer. Emma gifter sig med landsortsläkaren Charles och det
dröjer inte länge förrän hon känner sig uttråkad i äktenskapet. Istället för
att sköta hushållet så läser hon (skadliga) romantiska romaner, försummar sin
dotter, är slösaktig, skuldsätter sig upp över öronen och bedrar sin make
konstant med andra män. När situationen till slut blir ohållbar så tar hon sitt
liv med arsenik, vilket blir en utdragen död där Emma på dödsbädden inte ångrar
sitt leverne.
Jag och Madame Bovary har bråkat lite med varandra under
läsningens gång, först gillade jag den för att sedan ledsna och lade bort boken
och lämnade nästan tillbaka den på biblioteket oläst. Men sen plockade jag upp den
igen, för att lägga bort den igen innan jag tills slut verkligen kom i boken
och läste ut den. Mitt slutliga omdöme är Madame Bovary är en av de bästa
klassiker som jag har läst de senaste månaderna, även om jag inte riktigt kan
se osedligheterna som författaren Gustave Flaubert stämdes för i mitten av
1800-talet (dock är det mer sex än i de flesta 1800-talsromaner som jag läst).
Språket är bra och känns levande och det känns som att Anders Bodegård gjort en
klockren nyöversättning.
Har hört talas om denna men inte kikat närmare på den!
SvaraRadera