Med förintelsen i bagaget är Sioma Zubickys bok från 1997
där han berättar om sin uppväxt i nazisternas skugga i 1930-talets Europa.
Sioma växte upp i en ryskjudisk cirkusfamilj där föräldrarna hade flytt från
Ryssland efter oktoberrevolutionen. Sioma föddes 1926 och växte på resande fot
med olika cirkusar, vilket gjorde att han lärde sig flera språk trots att han
aldrig satt i en skolbänk. När Sioma lärde sig spela xylofon så blev det hans
sätt att bidra till familjens försörjning och han ansågs vara ett underbarn och
fick engagemang utanför cirkusen. 1933 lämnar familjen Tyskland för gått för
Tjeckoslovakien, för att senare via Schweiz hamna i Paris. 1943 grips Sioma,
hans mamma och lillebror Victor och skickas till Auschwitz med transport nummer
59, där två tredjedelar av fångarna skickades direkt till gaskamrarna. Sioma
lyckades överleva alla hemskheter och skapar sig så småningom ett nytt liv i
Stockholm, även om han alltid bär med sig ett bagage från förintelsen.
En sak som slog mig när jag lyssnade på Med förintelsen i
bagaget är att delar av historien känns väldigt bekant, och det inte bara för
att jag läst en del böcker om förintelsen. Jag har en bestämd känsla av att
Sioma Zubicky besökte min högstadieskola under första halvan av 1990-talet för
att berätta om förintelsen. Även om boken är bra och innehåller en viktig och
hemsk historia om den mänskliga ondskan så känner jag mig inte fullt så
engagerad som jag brukar kunna göra när jag läser böcker om förintelsen, och
vad vet inte vad det beror. Det kan bero på att ljudboken bara är tre timmar lång
och det är inte länge nog för att komma in i berättelsen. Gerhard Hoberstorfer
(min stora röstförälskelse när kommer till ljudböcker) har i vanlig ordning
gjort en underbar inläsning.
Han besökte min skola då jag gick på mellanstadiet/högstadiet. Jag kommer ihåg det grymt väl och har till och med boken signerad av honom.
SvaraRadera