Hungerspelen

Efter en rad naturkatastrofer och krig bildades det nya landet Panem från det som en gång var Nordamerika, en nation med tretton distrikt som styrs från och övervakas av Huvudstaden. Efter att distrikten gjorde uppror mot Huvudstaden så utplånades Distrikt 13 och för att folket inte ska glömma bort regimens makt så anordnas varje år Hungerspelen, en direktsänd tävling där en tjej och kille ur åldersgruppen 12-18 år från varje distrikt väljs ut för att tävla mot varandra tills det bara finns en överlevare kvar. Katniss Everdeen är 16 år och kommer från den fattiga delen Sömmen i det fattiga Distrikt 12 och sedan hennes pappa dog har hon ägnat sig åt tjuvjakt för att skaffa fram mat åt mamman och lillasyster. När Katniss lillasyster Primroses namn dras som den som ska representera Distrikt 12 i Hungerspelen så tar Katniss hennes plats för att hon inte klarar av tanken på att systern ska dödas. Tillsammans med skolkamraten, bagarsonen, Peeta Mellark åker Katniss till Huvudstaden för att stylas och förberedas för tävlingen där de bokstavligen kommer att behöva slåss för sin överlevnad mot de övriga deltagarna.

Hungerspelen är en trilogi som jag hört talas om lång innan jag nu långt efter alla andra (det är i alla fall så det känns, de har ju hunnit filma de två första böckerna) lyssnade på den första delen. Det är lite farligt att läsa böcker som har blivit så hyllade från så många håll, eftersom det är lätt att förväntningarna skruvas upp lite för mycket, vilket gör att man lätt blir lite besviken. Den här gången blev jag inte besviken, även om upplösningen hade varit mer spännande om jag inte vetat att det finns två böcker till. Det är en bra och spännande berättelse som skiljer sig från de flesta andra böcker, temat med tonåringar som dödar varandra tills bara en återstår är inte ett jättevanligt tema (det finns även lite kärlek med på ett hörn). Sedan så tycker jag att Katniss är en underbar huvudperson som är stark, modig och inte låter någon sätta sig på henne. Jag hade tänkt vänta ett litet tag innan jag började lyssna på den andra boken, Fatta eld, men kom till slut fram till att tio minuter kan vara en lagom tid att vänta.