Bruno är nio år gammal och bor i ett stort hus i Berlin
tillsammans med sina föräldrar och storasyster Gretel (även om han anser att
hon är ett hopplöst fall). En dag när Bruno kommer in på sitt rum så håller
familjens hushållerska Maria på att packa ner alla hans saker och det visar sig
att hela familjen ska flytta från sitt stora fina hus eftersom pappa fått ett
nytt jobb av Furien. Det nya stället som de kommer till är inte alls lika fint
som deras gata i Berlin, huset är mycket mindre och från Brunos rum ser man
långa staket och bakom dem finns det en massa män i randiga pyjamasar, vilket
är ytterst märkligt. Allt Svisch heter visst platsen, där kryllar det även av
soldater i stiliga uniformer. En dag när Bruno går på upptäcktsfärd längs
staketet så träffar han på en pojke som sitter på den andra sidan och när de
börjar prata så visar det sig att pojken heter Shmuel och att de är födda på
exakt samma dag. Bruno kan inte låta bli att vara lite avundsjuk på Shmuel som
får gå i sin randiga pyjamas hela dagar istället för i obekväma kläder. Det är
också märkligt att det inte finns några barn på Brunos sida av staketet, medan
det finns flera tusen på Shmuels sida.
Det känns som att jag på något sätt ganska ofta läser
skildringar av förintelsen under andra världskriget, trots att det inte är ett
ämne som jag aktivt söker upp. I samband med ett besök på det norska
koncentrationslägret Falstad tidigare i sommar så tipsade mamma mig om Pojken i randig pyjamas, en bok som gått
mig helt förbi, som en annorlunda skildring av förintelsen. Hela berättelsen
utgår från den lite naive nioårige Brunos perspektiv och hur han ser på det
märkliga ställe som han hamnar på. Han vet ingenting om kriget, förintelsen
eller förföljelsen av judar, utan blir mest glad över att hitta en kamrat att
vara med (även om de inte kan leka tillsammans på grund av staketet). Greppet
med att skriva berättelsen utifrån ett barns perspektiv tycker jag fungerar
utmärkt då det gör att det hela blir mer gripande. Dock bör man ha vissa
förkunskaper om andra världskriget innan man läser boken.
Tyckte att detta var en oerhört välskriven och gripande berättelse.
SvaraRadera