Lejontämjaren

Det är januari och vinter håller Fjällbacka i ett stadigt grepp. En dag springer en halvnaken ung tjej från skogen ut på en väg där hon bli påkörd av bil. Det visar sig snart att den torterade flickan är den senaste i raden av unga flickor som mystiskt försvunnit de senaste åren. Samtidigt så håller Erica Falk på med en ny bok om en familjetragedi som ledde till en mans våldsamma död. Hon besöker gång på gång fängelset där hustrun i familjen sitter dömd för mordet, men hon vill inte prata om det som hände.

Lejontämjaren är den nionde boken som Camilla Läckberg skrivit om författaren Erica Falk och hennes man polisen Patrik Hedström i Fjällbacka och det är den första boken på tre år. Jag har läst alla de tidigare delarna och uppskattat dem, även om de varit lite upp och ner kvalitetsmässigt. Jag hade lite större förhoppningar på den här boken eftersom den tagit längre tid att skriva och att det skulle ha skett en utveckling i skrivandet. Tyvärr så blir jag lite besviken då allt är precis som vanligt i boken, vilket kanske också är Läckbergs styrka och det som gör att så många läser hennes böcker. Polisen sliter med en svår utredning, vilket inte underlättas av att polischefen Mellberg är lika klantig och självupptagen som vanligt, samtidigt som Erica Falk lägger i utredning på ett tveksamt sätt och utsätter sig själv för fara. Samtidigt så finns det fortfarande ett stort fokus på vardagslivet i en småbarnsfamilj där det är svårt att få tiden att räcka till allt. Dock så ska Läckberg ha en stor eloge för att hon inte staplar liken på hög (som en del andra deckarförfattare har en tendens att göra) och att hon skrivit en bok som är 350 sidor (det ideala sidantalet enligt mig är 349).

Forum skickade boken