Gånglåt

Den berömda, och lätt bedagade, sångerskan och låtskrivaren Sonia ”Salida” Sallström återvänder till släktens hemgård i jämtländska Gärningsberg för att skriva sin självbiografi. Med sig har hon sin unge assistent Harpan som har blivit lovad en sommar i paradiset. På gården finns Sonias syster Gun-Britt som blivit kvar och som numera driver loppis och servering på gården. På gården finns också Gun-Britts dotter som ska hjälpa sin moster med självbiografin, men hennes uppmärksamhet riktas mest mot stugan uppe vid berget. Dessutom så finns det björn på trakten som gräver i sopor. Det blir en sommar fylld av både lust och olust.

Gånglåt Elin Olofssons tredje roman och även jag varit väldigt förtjust i hennes två tidigare böcker, Då tänker jag på Sigrid och Till flickorna i sjön, så tycker jag att den här är hennes bästa hittills. Berättelsen är ytterst välskriven och jag gillar temat med spänningar inom familjen som skapar en hatkärlek, särskilt mellan systrarna Gun-Britt och Sonja som levt så olika liv, och vad som händer när man förlorar fotfästet i tillvaron. Gånglåt är en bok som troligen kommer att ligga ganska högt upp när jag summerar läsåret, även om jag vet att året är ungt än så länge.

Det fiktiva Gärningsberg är delvis baserat på verklighetens Offerdal och även om jag är uppvuxen i kommunens huvudort Krokom så är det mycket som är välbekant. Det känns nästan lite exotiskt att läsa om en miljö som ligger så nära mig, kanske mest för att den inte figurerat så mycket i litteraturen. Dessutom så insåg jag att Gun-Britt borde ha varit kollega med min farmor på pastorsexpeditionen i Krokom.

Boksläppsfesten för Gånglåt är nu på fredag i Tulleråsens bygdegård och jag återkommer med en rapport därifrån i helgen.