Hemma igen

Efter att ha gjort en kort, men ganska intensiv, resa till Stockholm så är jag nu hemma igen. Huvudmålet med resan var en konsert med mitt favoritband Manic Street Preachers, en konsert som var väldigt bra (eftersom det var tredje gången jag såg dem så visste jag redan att de är en väldigt bra liveband). Bandet har till den här turnén dammat av låten Nat West-Barclays-Midlands-Lloyd från debutskivan Generation Terrorists och eftersom jag inte kan komma ihåg låttiteln så är James Dean Bradfield förlåten för att inte komma ihåg hela texten (och det är mycket text).

Jag har även hunnit med ett besök på konstutställningen Konstnären på Nationalmuseum där jag bland annat äntligen fick se Nils von Dardels berömda Den döende dandyn som jag läst och hört så mycket om. När jag gick en sväng på stan så passade jag på att besöka Adlibris fysiska bokhandel där de säljer böcker till samma pris som på nätet, vilket gör det svårt att motstå att handla. Jag kom ut med två böcker som jag tänkt läsa ett bra tag, Chimamanda Ngozi Adiches Americanah och Peter Robinsons No cure for love, som är en nyutgåva av en av hans första böcker och som inte är en del av DCI Banks-serien.

Eftersom det tar cirka 5,5 timmar att åka tåg hem till Östersund igen så såg jag till att ladda upp med väsentligheter som kaffe och den nyutkomna Fiskarmännen av Chigozie Obioma, en väldigt bra bok som jag sträckläste under nästan hela resan.