Hennes nya namn
tar vid där den förra boken Min
fantastiska väninna slutade, på festen efter Lilas bröllop. Det visar sig
redan på bröllopsnatten att Lilas äktenskap med charkuterihandlaren Stefano
Carracci är en katastrof. Medan Lila försöker ta sig ut ur äktenskapet så
fortsätter Elena sin akademiska karriär som toppstudent på allt högre nivå. Den
sommaren som Lila tillbringar på ön Ischia för sin hälsa skull och tar med sig
Elena som en betald sällskapsdam, skulle visa sig få oanade följder för de båda
väninnorna.
Jag
har längtat efter att få läsa Hennes nya namn ända sedan jag läste den sista sidan i Min fantastiska väninna och gjorde en förhandsbeställning så fort
det gick så att jag skulle få den så fort som möjligt. Jag föll pladask för berättelsen
som de två väninnorna Lila och Elena och deras hårda liv i ett fattigt kvarter
i Neapel och den andra boken lever definitivt upp till förväntningarna från den
första boken. Det är en hård tillvaro för de unga kvinnorna där det är normalt
för en gift kvinna att få stryk och det finns en förväntan att föda barn, även
om man som Lila bara är 16 år. Elena som studerar vid läroverket står med ena
foten i en annan värld och språket utgör en viktig skillnad, i kvarteret pratar
man napolitanska medan italienskan är de intellektuellas språk. Jag gillar
verkligen att det är en berättelse som inte bara handlar om vänskapen mellan
två kvinnor, utan även om klass och hur det påverkar både den som stannar kvar
och den som gör en klassresa. Nu längtar jag redan efter att få läsa den tredje
bok, som förhoppningsvis kommer på svenska om inte allt för länge (alla fyra
delarna i neapelkvartetten är ju skrivna).
De
senaste dagarna har några journalister avslöjat vem som gömmer sig bakom
pseudonymen Elena Ferrante och jag bryr mig inte ett dugg om vem som är
författaren. Det viktiga är att böckerna är bra. Dessutom så är det ganska
skönt med en författare som syns överallt i olika intervjuer.
nej, hennes riktiga namn är helt ointressant, köar fortfarande för denna.
SvaraRadera