Gott nytt bokår!

Då har bokåret 2016 tagit slut och årets sista bok blev Manolitas tre bröllop av Almudena Grandes, en bok tagit lite tid att läsa eftersom tjockleken i kombination med decembertrötthet inte gynnade läshastigheten. Det blev även årets bok nummer 102.

Nu är det dags att välkomna det nya bokåret och jag tänker inleda det med att beta av delar av den numera ganska stora högen med olästa böcker. Först ut är den tredje delen i Elena Ferrantes Neapel-kvartett, Den som stannar, den som går.

De närmaste dagarna kommer jag att sammanfatta bokåret 2016.

Ferrantefeber

Har man drabbats av Ferrantefeber så har man. Då får man förhandsboka den tredje av Neapel-kvartetten, Den som stannar, den som går, när den släpps en vecka jul och hela tre veckor innan jag fyller år. 

Vi listar 2016!

Med bara några kvar av 2016 börjar bli dags att sammanfatta det gångna året och Kulturkollo har satt ihop en lista för att sammanfatta året.

Årets mest oväntade: Istider av Fred Vargas
Årets klassiker: Northanger Abbey av Jane Austen
Årets knock out: Hennes nya namn av Elena Ferrante
Årets kvinnokamp: Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichie
Årets gråtfest: Det vi inte visste var lycka av Agnès Ledig
Årets gapflabb: Projekt Rosie av Graeme Simsion
Årets historiska: Där gryningen dröjer av Anna Lihammer
Årets obehagligaste: Våran hud, vårat blod, våra ben av John Ajvide Lindqvist
Årets dystopi: Väggen av Marlen Haushofer
Årets grafiska: Liv Strömquists samtliga verk
Årets nya bekantskap: Elena Ferrante
Årets utmaning: En världsomsegling på 366 dagar
Årets tegelsten: Manolitas tre bröllop av Almudena Grandes
Årets ögonöppnare: Hjältinnor av Kate Zambreno
Årets återseende: Gilmore Girls – a year in the life
Årets aldrig mer: Jojo Moyes
Årets huvudperson: Kouplan i Sara Lövestams Luften är fri
Årets bifigur: Bongo i Erlend Loes Slutet på världen som vi känner den
Årets filmupplevelse: Suffragette
Årets magplask: Snövit ska dö av Nele Neuhaus (i alla fall upplösningen)
Årets skämskudde: En sommar på luffen av Eli Åhman Owetz
Årets lyckopiller: Gånglåt av Elin Olofsson
Årets debut: Sorgen bär fjäderdräkt av Max Porter
Årets skandal: Avslöjandet av Elena Ferrante
Årets förlag: Sekwa
Årets pristagare: Alicia Wikander
Årets konsert: Manic Street Preachers Everything must go 20 years
Årets scen: Jonas Gardell 30 år tillsammans
Årets konstupplevelse: Den omöjliga utställningen på Exercishall Norr
Årets TV-serie: Krig och fred (BBC)
Årets titel: Lyckliga människor läser och dricker kaffe av Agnès Martin-Lugand
Årets låt: Bara få vara mig själv av Laleh

En världsomsegling på 366 dagar - hur har det gått

Nu har det snart gått ett år sedan jag var en av dem som jag mig ut på en litterär världsomsegling på 366 dagar under ledning av Johannas deckarhörna och nu har det blivit dags att sammanfatta resan. Jag gick ut starkt i början av året och tappade sedan farten något, men nådde mitt mål på böcker som utspelar sig i 20 olika länder för några månader sedan. Totalt har det blivit 48 böcker som utspelar sig i 23 länder (Sverige, England och USA är undantagna) och det land som det blivit flest resor till är Frankrike med hela 15 resor.

15 - Frankrike: Att hela de levande av Maylis de Kerangal
I väntan på Bojangles av Olivier Bourdeaut
Tom, lille Tom av Barbara Constantine
Kod 400 av Sophie Divry
den sommaren av Véronique Olmi
vi var skapta för lycka av Véronique Olmi
olyckan av Valérie Tong Cuong
Maestra av L. S. Hilton
Istider av Fred Vargas
Det vi inte visste var lycka av Agnès Ledig
budbäraren av Fred Vargas
baserad på en sann historia av Delphine de Vigan
okänd kontinent av Fred Vargas
tangodrottningen av Akli Tadjer
kärlekens fyra årstider av Grégoire Delacourt

3 - Nigeria: Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichie
Lila hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie
Fiskarmännen av Chigozie Obioma

1 - Holland: Miniatyrmakaren av Jessie Burton

1 - Sovjetunionen: De sista vittnena av Svetlana Aleksijevitj

1 - Spanien: Himlens fånge av Carlos Ruiz Zafón

1 - Mexiko: En bön för de stulna av Jennifer Clement

1 - Yttre Hebriderna: Lewispjäserna av Peter May

2 - Norge: Helveteselden av Karin Fossum
Slutet på världen som vi känner den av Erlend Loe

1 - Argentina: Torsdagsänkorna av Claudia Piñeiro

3 - Italien: Min fantastiska väninna av Elena Ferrante
Maestra av L. S. Hilton
Hennes nya namn av Elena Ferrante

1 - Finland: Bliv du hos mig av Sofia Torvalds

5 - Australien: Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarty
Jag utan dig av Kelly Rimmer
Stora små lögner av Liane Moriarty
Projekt Rosie av Graeme Simsion

Tre önskningar av Liane Moriarty

1 - Irland: Lyckliga människor läser och dricker kaffe av Agnès Martin-Lugand

2 - Tyskland: Snövit ska dö av Nele Neuhaus
En irländsk dagbok av Markus Feldenkirchen

1 - Shetlandsöarna: Simma med de drunknade av Lars Mytting

1 - Österrike: Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske av Emmy Abrahamson

1 - Ryssland: Dikter av Anna Achmatova

1 - Vietnamn: Vi av Kim Thúy

1 - Arktis: Där gryningen dröjer av Anna Lihammer

1 - Island: Se mörkret av Elizabeth Hand

1 - Syrien: Två systrar av Åsne Seierstad

3 - Iran: Persepolis av Marjane Satrapi
Broderier av Marjane Satrapi
Kyckling och plommon av Marjane Satrapi

1 - DDR: Den tid då ljuset avtar av Eugen Ruge

God jul!

Nu är allt klart inför den stundande julen och jag kommer att koppla av och koppla ner internet (det återstår att se hur det går med det) för att läsa, umgås med familjen, äta gott och se lite på tv. Jag ser fram emot att se upplösningen av julkalendern, Selmas saga, som jag tycker har varit väldigt bra och det var väldigt länge sedan jag följde en julkalender. Senare under julhelgen ser jag fram emot den tredje säsongen av Fröken Frimans krig och dokumentärserien Kvinnorna på fröken Frimans tid, båda visas på SVT. Jag tänker börja helgen med På spårets tvåtimmars julspecial och tävla mot lagen i appen.  

Jag återkommer i mellandagarna.

Vad läser ni i jul?

Johanna på Johannas deckarhörna ställer idag en fråga inför den stundande helgen,

Så hur ska ni fira/tillbringa julen 2016? Och vilka böcker planerar ni att läsa i helgen? 

Julen kommer jag till fira med familjen, vi blir en lagom liten skara i år, under julafton och juldagen, medan jag tänker slappa i soffan med en bok under annandagen. Sedan är tyvärr årets väldigt korta julhelg över. Eftersom jag tajmat in julen och decembertröttheten så här under årets mörkaste tid med Manolitas tre bröllop, en riktig tegelsten så kommer det nog ta hela helgen att läsa ut den.

Manolitas tre bröllop av Almudena Grandes, drygt 700 sidor

Veckans utmaning: Det bästa med julen

Kulturkollo fortsätter med sitt jultema även denna vecka och så även i veckoutmaningen,

Vad är viktigast med julen för dig? Är det maten? Julklapparna? Läsning av julevangeliet? Musiken? Veckans utmaning handlar om att berätta om någon viktig tradition, planerna för i år eller kanske om ett riktigt fint julminne.

Det viktigaste för mig med julen är att ha det bra och mysigt, att både umgås med familjen och få tid för mig själv. Det vanliga är att jag firar julafton med familjen (och lite övrig släkt de år de är hemma) för att sedan på kvällen åka hem till mig där jag kryper upp i soffan. En favoritdel av julen för mig är juldagen då vi brukar samlas igen på förmiddagen för att äta julbrunch av resterna från kvällen innan och vi hasar omkring i pyjamas. Vanligtvis brukar jag se fram emot några dagars extra ledighet under julen, men i år ligger dagarna helt fel för det.

Tematio - Julberättelser

Så här när vi kommit in i julveckan så är det passande att det är jultema på Lyrans tematrio,

Berätta om tre bra böcker/berättelser som handlar om julen!

I novellen Granen av Tove Jansson väcks Muminfamiljen till jul och blir konfunderade över denna märkliga jul som står för dörren och som alla verkar vara stressade över och som kräver både mat, pynt och presenter.

Jag är väldigt förtjust i Pettson får julbesök av Sven Nordquist, där Pettson ramlar och gör illa foten dagen före julafton innan de hunnit handla mat och ta in granen. Findus tycker att det är fruktansvärt och efter att han beklagat sig för en granne så kommer alla grannar förbi med lite mat.

En julsaga av Charles Dickens är en riktigt klassiker som fortfarande håller och finns i många tolkningar. Vill man ha en lite annorlunda variant kan jag versionen med Blackadder (Svarte Orm) där de vänt på berättelsen.

20 snabba inför jul och nyår

Så här med en knapp vecka kvar till jul så har enligt O en enkät med 20 snabba frågor om jul och nyår.

Julafton eller nyårsafton? Föredrar julafton med den mysfaktorn som den kommer med julen (i alla fall om syskonbarnen håller sig hyffsat lugna).

Glögg eller julmust? Måste jag välja så blir det glögg, men är inte särskilt förtjust något av dem.

Amaryllis eller hyacint? Jag är ingen blommänniska och har bara orkidéer hemma.

Sill eller skinka? Föredrar skinkan, även om jag kan vara utan även den.

Snö eller regn? Vill mycket hellre ha snö så här års, det hör liksom till när man bor i Jämtland. Dessutom så har de senaste veckornas regn visat att regn i Jämtland i december innebär blixthalka där ingen kan ta sig fram på ett säkert sätt och bussarna står stilla.

Lussekatter eller pepparkakor? Jag gillar lussekatter i måttliga mängder.

En i taget eller slalomläsning? Jag tycker inte om att ha flera böcker på gång samtidigt.

Film eller tv-serie? Föredrar tv-serier eftersom jag inte riktigt har tålamod med att se filmer.

Gina Dirawi eller Sanna Nielsen? Gina är billiant.

Kalle Anka eller Karl Bertil? Även om tvn brukar visa båda så brukar jag bara titta på Karl Bertil.

Tomten eller Grinchen? Tomten så klart.

morgonpigg eller nattuggla? Tidiga mornar är inte min bästa tid.

hundöra eller bokmärke? Jag använder alltid bokmärken av något slag.

Soffan eller sängen? Soffan för läsning, sängen för att sova.

Tegelstenar eller tunnisar? Det är sällan som en bok behöver vara längre än 349 sidor.

Leonard Cohen eller Bob Dylan? Har genom lyssnat lite mer på Cohen genom åren, fast har ingen egentligen relation till någon av dem.

Fröken Frimans krig eller Ivanhoe? Jag älskar Fröken Frimans krig och ser verkligen fram emot den nya säsongen.

Ingvar Oldsberg eller Lasse Kronér? Ingen av dem, kommer att titta på På spårets tvåtimmarsspecial den tjugotredje.

Så mycket bättre eller Stjärnorna på slottet? Ett ganska enkelt val, även om den här säsongen varit så där.

Sven-Bertil Taube eller Kent? Om jag måste välja blir det Sven-Bertil, men lyssnar inte på någon av dem.

Vem är du i Disneys värld?

Den här veckan undrar Lyran vem som vi är i Disneys värld och eftersom jag inte kände mig helt säker så vände jag mig till internet och gjorde några olika tester (det finns för övrigt väldigt många tester som tar reda på vilken Disneyfigur man är). Efter att ha gjort fyra olika tester och fått tre olika resultat är jag fortfarande lite osäker. Jag fick Baloo två gånger, Pumba en gång och Askungen en gång. I ett femte test kollade jag även vilken Disneykille som är min drömkille, vilket tydligen är Pumba. Det är lite intressant att jag både är Pumba och att det är min drömkille.

Julkalenderbloggstafett lucka 14

Det har blivit dags för mig att presentera den fjortonde luckan i Sofies bokbloggs julkalendersbloggstafett där jag tar över pinnen från Anna på Stories from the city och temat i år är viktiga böcker. Jag tänker skriva lite om min viktigaste nya litterära bekantskap i år, den italienska författaren Elena Ferrante. Under 2016 verkar det som att stora delar av boksverige drabbats av Ferrante-feber och jag var en av dem som föll för den första delen av Neapel-kvartetten, Min fantastiska väninna, när den kom på svenska i våras. Under månaderna fram tills den andra delen, Hennes nya namn, släpptes hade förväntningarna vuxit rejält i alla fall hos mig och till skillnad från många andra böcker med höga förväntningar på sig så levde boken inte bara upp till dem, utan överträffade dem med råge.

Det är sällan det skrivs böcker om livslång vänskap mellan kvinnor på det här sättet och Ferrante är en mästare. Böckerna handlar om Lenù och Lila som lär känna varandra när de börjar skolan och även om båda är begåvade så är det bara Lenù som får chansen att läsa vidare efter grundskolan. Det är också en berättelse som även om den utspelar sig i Italien så handlar den inte handlar om Italien, utan för Lenù, Lila och deras vänner består världen av det fattiga kvarteret i Neapel där de bor. Det är en värld präglad av fattigdom, kriminalitet, våld och där italienskan är det fina språket som de intellektuella pratar medan folket pratar napolitanska. Det är Lenù, som blivit en berömd författare, som berättar om deras liv, eller främst Lilas liv.

Det har hela tiden varit känt att Elena Ferrante är en pseudonym och den har fram till nyligen varit en välbevarad hemlighet. Nu i höst har dock några journalister avslöjat vem som döljer sig bakom pseudonymen, något som jag personligen tycker var extremt onödigt. Varför man tyckte att det var så viktigt att avslöja en författare som bett om att få bli lämnad ifred. Att veta vem som skrivit böckerna påverkar inte på något sätt kvaliteten. Dessutom kan jag tycka att det är ganska skönt att det inte finns någon författare som intervjuas överallt och som ställer sig i vägen för böckerna.

Jag räknar ner tills den tredje boken, Den som stannar, den som går, som släpps strax efter jul och jag hoppas att både den tredje och sedan den avslutande fjärde boken fortsätter att leva upp till förväntningarna.

Imorgon lämnar jag över stafettpinnen till Lyrans Noblesser.

Veckans utmaning: En mindfulnessfylld jul

Det fortsätter att handla om julen hos Kulturkollo och den här veckans utmaning handlar om hur man hanterar julstressen, 

Hur hanterar du själv julstressen? Musik? TV-seriesvullande? Läsning? Listfascism? Hjälp mig här! Hur får vi – du – en mindfulnessfylld jul? Och säg nu inte att man ska börja i tid, för det tåget har liksom redan gått. 

Jag brukar ha en ganska avslappnad inställning till julen och i år känner jag mig mer avslappnad än vanligt. Stressen med att handla julklappar har nästan försvunnit sedan vi vuxna (i år 5 stycken) införde ett lotteri där vi tilldelas en person som vi ska köpa en julklapp till, vilket även gör att man inte behöver önska sig något. Plus att syrrans barn får julklappar. Annars så har jag ganska lite julpynt som ska plockas fram och en generellt avslappnad inställning till städning. Julmaten hjälps vi åt att ordna och de senaste åren har vi dragit ner även på maten och tagit bort (nästan) allt onödigt. Dessutom så hjälper det att vi inte är så många som firar jul ihop och eftersom alla bor i samma stad är det ingen som behöver resa långt och man får sova hemma om man vill. I år har jag till och med köpt några lussebullar från stans bästa bageri istället för att baka själv (har nyss slängt de sista lussekatterna från ifjol som gömts sig längst bak i frysen) och tänker inte heller baka några kakor eftersom jag varken är sugen på att baka eller äta dem.

Jag kommer att tillbringa en del av julhelgen tillsammans med familjen och resten av tiden tänker jag krypa upp i soffhörnet med en god bok, lite chokladpraliner, te och mackor med gravad lax. Det enda som känns lite stressigt i år är att julhelgen är väldigt kort.

God Jul

Den här veckan diskuteras Jonas Karlssons underbara kortroman God Jul hos Kulturkollo läser på Facebook. Jag läste boken när den kom ut för några år sedan och tyckte mycket om den och min recension finns här. När jag nu läste om boken så upptäckte jag till min stora glädje att den är precis så bra, rolig och lätt absurd som jag minns den. Själva berättelsen handlar om ett kommunhus i en mindre svensk kommun där man bestämmer sig för att med hjälp av trappljusstakarna i fönstren skriva God Jul som en hälsning till kommuninvånarna. Tanken är att det ska gå snabbt och enkelt och vara gratis. Dock visar det sig snabbt att det är så enkelt som det verkar. 

Dessutom så tycker jag att Lotta Kühlhorns omslag är väldigt vackert.