Tiden är inte än

Det är cirka 1350 och Europa ligger i ruiner efter digerdödens härjningar som på några år dödat ungefär en tredjedel av befolkningen. Någonstans i Sverige packar en kvinna en ränsel, tar en vandrarstav, lämnar allt bakom sig och ger sig ut på en lång vandring. Det är en vandring som saknar mål och som går över hela kontinenten där de som finns kvar försöker leva och överleva. Hon träffar pestläkarna, gycklarna, hororna, änkorna och de föräldralösa, och möts av både vänlighet och illvilja. Ibland rör hon sig som kvinna, men för det mesta som man iklädd hosor och med håret avklippt för att kunna röra sig säkrare.

Tiden är inte än är den första av Elin Boardys romaner som jag läser och jag tyckte om den. Jag gillar hur berättelsen väver samman det som hände på 1300-talet med senare händelser genom historien. Dessutom så är medeltiden min favoritperiod i historien, så det är extra roligt att läsa en bok som utspelar sig då.