cirkeltecknaren

Under flera månader rapporterar tidningarna i Paris om ett märkligt fenomen, någon målar stora cirklar med en blå krita på trottoarerna. Alla cirklas målas på nätterna och de är målade runt olika vardagliga föremål och vid alla cirklar är samma mystiska fras skriven. När kommissarie Jean-Baptiste Adamsberg börjar intressera sig för cirklarna känner han på sig att det är bara början och att föremålen i cirkeln kommer att bli större. Det dröjer inte länge förrän man hittar en kvinna med avskuren hals i en av cirklarna. Adamsberg måste nu tillsammans med sina kollegor på mordroteln försöka hitta mördaren så snabbt som möjligt innan det dyker upp fler mordoffer.

Cirkeltecknaren är den näst sista av den franska författaren Fred Vargas böcker om den egensinnige kommissarie Jean-Baptist Adamsberg vid Parispolisen som jag läser, även om det tydligen är den första delen i serien (mitt försök att läsa böckerna i ordning har gått så där). Det märks att det är den första boken i serien eftersom jag saknar flera av Adamsbergs kollegor från de senare böckerna, här är det mest Danglard som figurerar, och även om han redan här dricker för mycket vitt vin så har inte fått sitt rykte som levande uppslagsverk än. Själva mordhistorien hamnar lite i bakgrunden jämfört med andra delar av historien, men det är det jag gillar med Vargas böcker.