Det är
hösten 2015 det är oroligt i världen, Paris drabbas av en terrorattack och
genom Europa rör sig en stor flyktingvåg. Det går rykten om att det tagit sig
in en terrorist i Sverige som planerar ett dåd, men man inte vart och när och
det inleds en intensiv jakt på den misstänkte som ingen vet vem det är. Samtidigt
får Leo Junker ett brev om det olösta fem år gamla mordet på Angelica Reyes och
när han börjar titta på fallet visar det sig att sanningen är farligare än han
anat.
Den tunna blå linjen är Christoffer Carlssons fjärde
och sista romanen om den egensinnige polisen Leo Junker. Även om jag har läst
alla delarna i serien så kommer jag bra vagt ihåg vad som hänt i de tidigare. Junker
verkar i alla fall ha mognar och kommit på fötter genom att sluta missbruka och
vårdar relationen med Sam. Jag tycker att det här är den bästa boken i serien
just eftersom Junker mognat och att historien håller hela vägen fram (vilket
inte är så vanligt i deckargenren). För mig som föredrar deckare med så lite
blod och så få lik som möjligt är det här en väldigt passande bok.
Håller med om att det är hans bästa bok i serien. Klart läsvärd och man får en bra bild av personen Junker.
SvaraRaderaHar några böcker av Christoffer Carlsson som jag hoppas på att läsa snart.
SvaraRadera