Manhattan Beach

 

Efter att Anna Kerrigans pappa försvann under oklara omständigheter ett par år innan andra världskrigets utbrott tvingas hon axla ansvaret för familjen. Tillsammans med mamman tar hon hand om sin handikappade lillasyster och jobbar på skeppsvarvet med själsdödande arbetsuppgifter. Hon drömmer om att bli dykare och bestämmer sig för att försöka bli den första kvinnliga dykaren trots motstånd från omgivningen. Samtidigt försöker Anna att ta reda på vad som egentligen hände med pappan och sökande leder henne till gangstern Dexter Styles och hans glamourösa värld.

Manhattan Beach av den amerikanska författaren Jennifer Egan är en bok som var en snackis när den kom på svenska för något år sedan och som jag blev intresserad av att läsa och har haft den stående i bokhyllan som pocket ganska länge nu. Det är en bok som jag inte riktigt var det jag trodde att den skulle vara utifrån det jag har läst om boken. Enligt baksidestexten utspelar den sig i New York på 1930-talet och att Anna är fokuserad på sökandet efter den försvunna pappan. Berättelsen börjar visserligen på 1930-talet, men efter de första kapitlen övergår det till en bit in i kriget och jag tycker att det inte är en så stor del av handlingen som ägnas åt sökande efter pappan. Även om berättelsen har ett bra flyt så tycker jag att det är något som saknas och jag upplever ibland att det plötsligt har hänt viktiga saker utan att det beskrivs eller förklaras. När jag kom fram till upplösningen av boken kändes som att författaren bara avslutat det hela lite hastigt utan förklaringar.