Children of the revolution

Den nergångne före detta collegesläraren Gavin Miller hittas död nedan för en nerlagd järnvägslinje med £5000 i fickan och fallet hamnar på DCI Alan Banks bord. Det finns inte så mycket för polisen att gå på då offret levde ett ensamt liv i en avlägset belägen stuga sedan han fick sparken från Eastvale college för sexuellt ofredande fyra år tidigare. Tillsammans med sitt team bestående av DS Winsome Jackman, DI Annie Cabbot och nykomlingen DC Geraldine Gerry Masterson, upptäcker Banks att fallet inte är fullt så enkelt som han först trodde och att de ledtrådar som de hittar leder dem till händelser som inträffade för länge sedan och till personer som helst inte vill veta av saken.

 

Children of the revolution är Peter Robinsons tjugoförsta bok om DCI Alan Banks och den känns snäppet bättre än de senaste böckerna om DCI Alan Banks. Även om mordgåtan är komplicerad så är det föredömligt få mordoffer (ett) i boken och historien håller nästan hela vägen, även om den inte spårar ur som en del andra deckare har en tendens att göra. I vanlig ordning så dricker Banks en del vin och whiskey och lyssnar på musik från 1960- och -70-talen, även om han numera slutat röka (det är några böcker sedan). Jämfört med de två tidigare böckerna som läst i sommar så har poliserna slutat dricka fullt lika mycket i tjänsten och vittnena har (med ett undantag) slutat bjuda Banks på diverse alkoholhaltiga drycker som han glatt tackat ja till. Däremot så fortsätter de kvinnliga vittnena att bjuda på te så fort poliserna knackar på. Även om jag gläder mig lite åt att Banks jobbar tillsammans med tre kompetenta kvinnliga kollegor så känns det lite gubbsjukt när han flirtar med tjejer unga nog att vara hans dotter istället för att hitta någon i sin egen ålder.