Lewismannen

I en torvmosse på Isle of Lewis i Yttre Hebriderna hittas liket efter en ung man som legat där i femtio år. Ett DNA-test visar att han är nära släkt med Tormod Macdonald, den före detta polisen Fin Macleods ungdomskärlek Marsailis pappa. Problemet är att Tormod blir allt mer dement och kan inte försvara sig mot de anklagelser som riktas mot honom, dessutom så är det ingen som hört talas om att han ska ha haft några släktingar. Fin som återvänt till ön för att restaurera sina föräldrars torp börjar göra en privat utredning av fallet.

Lewismannen är den andra delen i Peter Mays Lewis-trilogi och det är en deckare som jag hört mycket gott om och som borde passa mig eftersom den utspelar sig i en annorlunda miljö (och inte har så många lik). Men tyvärr så blir jag lite less på att boken till största delen består av gamla minnen. Det kan också vara så att läser den lite för snabbt inpå den första delen, Svarthuset, som har ett liknande upplägg. Jag kommer trots allt läsa även den tredje nyutkomna delen Lewispjäserna, men den kommer att får vänta ett tag.