tisdag 25 juli 2017

Shenzhen - a travelouge from China

Nyligen lånade jag hem Guy Delisles serieroman Pyongyang från biblioteket utan att veta något om boken. Jag tyckte att det var en väldigt rolig, bra och intressant bok, så jag lånade hem de andra tre titlarna som biblioteket hade av Delisle. Än så länge har jag hunnit läsa en, Shenzhen – a tavelouge from China, som handlar om när Delisle var stationerad i den sydkinesiska staden Shenzhen för att övervaka animationen av en tv-serie som blivit flyttad till ett låglöneland. Delisle är duktig på att fånga känslan av hur det är att komma till en helt annan kultur och försöka ta sig fram och göra sig förstådd när man inte pratar språket och bor i flera månader i ett anonymt hotellrum och tyr sig till de få utlänningar som han träffar på i staden. Jag kommer inom en snar framtid att läsa och skriva om Delisles äventyr i Burma och Jerusalem också.

måndag 24 juli 2017

Sleeping in the ground

Ett bröllop i en liten kyrka i the Dales, Yorkshire, slutar i ett massmord när en man öppnar eld mot sällskapet när de kommer ut på kyrkbacken. Det dröjer inte länge förrän polisen har hittat den som verkar ha gjort det. Banks kan dock inte släppa tanken på att det inte är något som stämmer med det som hände utanför kyrkan och varför någon skulle vilja döda alla dessa människor. Samtidigt plågas Banks av minnen av sin första flickvän som nyligen dött, samtidigt som profileraren Jenny Fuller (som Banks nästan hade en affär med i seriens början, när han fortfarande var gift) dyker upp igen i Eastvale.

Sleeping in the ground är den tjugofjärde delen i Peter Robinsons serie om den sympatiske polisen DCI Alan Banks vid Yorkshirepolisen. Den är i vanlig ordning mycket som är sig likt från de tidigare delarna och det känns lite som att träffa gamla vänner när jag läser Robinsons böcker. Den här gången är det ovanligt många som dör, även om det är under ett tillfälle, och det som verkar vara ett enkelt fall, visar sig vara svårare än det verkade från början. Det är en historia som fungerar och det är inte särskilt lätt att lista ut vem det är som är mördaren innan poliserna kommer fram till vem det är. En sak som gillar med Robinsons böcker är att det dör väldigt få personer, och att det oftast sker i början av böckerna. Jag ser fram emot att läsa fler delar i serien framöver, även om Banks borde närma sig pensionsåldern vid det här laget.


Boken kommer i svensk översättning senare i sommar med titeln Skuggan av tvivel.

söndag 23 juli 2017

Veckans läsning

I måndags lade jag upp den här bilden på Instagram med veckans läsplanering som en del i #miasinstasommar, med kommentaren om att den är helt orealistisk (särskilt med tanke på att jag jobbar heltid). Nu har det visat sig att högen inte var fullt så orealistisk som jag trodde, eller ja, det beror på hur man ser det. Jag har läst ut Sleeping in the ground av Peter Robinson (som jag hade hunnit halvvägs i) och Pyongyang av Guy Delisle (seriealbum är tacksamma eftersom de är snabblästa). Tea party av Nancy Peña och Norse mythology av Neil Gaiman kände jag att de inte passade mig så de lämnade jag tillbaka olästa till biblioteket. Däremot så har jag hunnit läsa ett till seriealbum av Guy Delisle, Shenzhen – a travelouge from China
Hur har det då gått med Hanya Yanagiharas tegelsten Ett litet liv? Jo, det har gått bra och jag har under helgen läst nästan halva boken och jag tycker att den är helt fantastisk. Det är också en bok som måste få ta lite tid känner jag, så jag hinner bearbeta den.

lördag 22 juli 2017

Pyongyang

År 2001 tillbringade serietecknaren Guy Delisle två månader i Nordkorea för att jobba som kvalitetsövervakare år ett franskt medieföretag som producerar animerade filmer. Som ett led i att hålla nere kostnaderna för produktionen har alltfler lagt ut delar av produktionsprocessen till länder där lönerna är lägre och ett av de länderna är Nordkorea, som är ett av de mest fascinerande länderna på jorden. Under de två månader som Delisle tillbringar i den nordkoreanska huvudstaden Pyongyang samlar han på sig anteckningar och skisser om den absurda tillvaron i världens mest isolerade land, där eliten lever i lyx medan folket svälter. Som utlänning får inte Delisle röra sig fritt, utan måste hela tiden ha med sig en guide och/eller en tolk som ska se till att han bara får en positiv bild av landet de eviga ledarna fadern Kim Il-Sung och sonen Kim Jong-Il (som det finns bilder av överallt). Motorvägen är öde, gatorna är mörka och överallt finns det ”volontärer” som klipper gräs med skära. Boken ger en inblick i detta ytterst märkliga land som bygger en motorväg som ingen kör på och som leder till ett museum och en tunnelbana med två stationer för att visa upp en perfekt bild för omvärlden. Eftersom den enda informationen som finns kommer från ledningen är befolkningen så indoktrinerad att de inte ser bristerna i landet.


Guy Delisle är en väldigt trevlig ny bekantskap i när det gäller seriealbum jag kommer definitivt att läsa fler av hans böcker. Eftersom biblioteket verkar ha flera av hans seriealbum inne så kommer jag nog att svänga förbi där snart och låna hem några av dem. 

torsdag 20 juli 2017

Helgfrågan v. 29

Det är torsdag och dags för helgfrågan hos Mias bokhörna som idag ställer den här frågan,

Jag har en rejäl hög med böcker att blogga om, samt några ljudböcker och högen växer.
Vad gör ni när det blir så? Eller tillhör ni den ordentliga som bloggar om böckerna direkt. I så fall får ni gärna tipsa mig.

Det är lika olika hur jag gör när högen med lästa, obloggade böcker växer. Ibland bloggar jag om en bok direkt när jag har läst ut den, men ibland samlar jag på mig några böcker och bloggar om flera stycken på en gång (och sprider ut recensionerna med schemaläggning). Det beror mest på vilket flyt jag har i läsningen, när läsflytet är bra brukar jag satsa på att läsa istället för att skriva om boken på en gång. Då kan det vara bättre att spara skrivandet till en kväll då jag är trött och vill titta ikapp på (streamad) tv.

Bonusfråga: Läser du något bra nu?



Just nu har jag precis läst ut Guy Delisles fascinerande seriealbum Pyongyang och håller på med den senaste delen i Peter Robinsons serie om DCI Banks, Sleeping in the ground, som tagit tid beroende på trötthet snarare än att den är dålig.

Ikväll kommer jag att tillsammans med resten av Östersund och Jämtland hålla tummarna när vårat fotbollslag ÖFK möter Galatasaray i Istanbul i kvalet till Europa League. 

tisdag 18 juli 2017

Jane Austen 200 år

Idag är det 200 år sedan Jane Austen dog, endast 41 år gammal. Jag tänker fira detta jubileum på ett passande sätt, nämligen genom att dricka en stor mugg te och fundera på att jag borde läsa både nyöversättningen av Förnuft och känsla och Mansfield Park (som jag har oläst än).

lördag 15 juli 2017

Stiltje

Det har varit väldigt lugnt här på bloggen den här veckan och ser ut som att det kommer att fortsätta vara det även ett tag framöver. Jag skulle vilja skylla på att jag har fullt upp med att sitta och läsa på balkongen i värmen, men sommaren lyser med sin frånvaro än så länge. Det är svårt (även för härdade jämtar) att tro att vi är i mitten av juli när det konstant är 8 grader, blåst och regn. Den här veckan har det helt enkelt gått trögt med läsningen, bland annat för att jag varit trött på kvällarna efter jobbet. Förhoppningsvis kan jag ta igen det nu i helgen. I likhet med resten av Östersund har även jag (som inte är särskilt intresserad av fotboll) drabbats av fotbollsfeber i samband med att ÖFK mötte den turkiska storklubben Galatasaray på hemmaplan i kvalet till Europa League och överraskande nog vann med 2-0! Nu väntar returmötet i Istanbul på torsdag.

tisdag 11 juli 2017

Green Girl

Ruth är en ung amerikanska som bor i London, där hon försöker skapa sig en tillvaro. På dagarna arbetar hon på parfymavdelning på varuhuset Horrids, där hon försöker sälja parfymen Desire. På kvällarna och nätterna rör hon sig genom världen med en känsla av att det är stor ögonglob riktad mot henne och att hon är med i en film om sig själv. Ibland ligger Ruth hemma i sängen och orkar inte ta i tu med någonting, andra dagar festar hon hårt med rumskompisen Agnes och har tillfälliga affärer med men som hon helst inte skulle vilja vara med.


Green Girl är en bok som jag velat läsa sedan jag först hörde talas om den i samband med att jag läste Kate Zambrenos bok Hjältinnor, en bok som är en hybrid mellan en essä och en självbiografi. Det är en väldigt bra och stark berättelse som jag drogs in i och knappt lade ifrån mig innan boken var utläst. Jag känner verkligen med Ruth och hennes kamp för att skapa sig en tillvaro i ett annat land, hennes blyghet och hur hon försöker förhålla sig till omvärlden och hur hon tror att den ser på henne. Jag gillar även berättargreppet där det inte riktigt framgår vem det är som är berättaren. 

måndag 10 juli 2017

Flickorna

Det är sommaren 1969 i Kalifornien och det är sommaren då allt kommer att förändras för fjortonåriga Evie Boyd. En dag får Evie syn på en grupp flickor i parken, de hade smutsiga klänningar, trassligt hår och letade mat i soporna. Det är något med dem som väcker ett intresse hos Evie och när hon träffar på dem igen några dagar senare får hon följa med till ranchen där de bor tillsammans med den karismatiske Russel som en slags familj. Evie förälskar sig i en av flickorna, Suzanne, och under en tid verkar hennes liv vara förtrollat. Mot slutet av sommaren börjar det gå fasligt fel och inget kommer att vara sig likt för Evie igen.


Flickorna av den amerikanska debutanten Emma Cline är en bok som jag tyckte verkade intressant och var sugen på att läsa när den kom ut förra året, men det blev inte av förrän nu när jag vunnit ett exemplar av boken (tillsammans med de övriga 11 nominerade böckerna till Årets bok). Det är en bok som jag tyckte började starkt, tappade i mitten och sedan togs sig mot slutet igen. Delar av boken utspelar sig i nutid där den vuxna Evie minns tillbaka på den där sommaren och försöker fortfarande förstå vad som egentligen hände. Berättelsen är inspirerad av Charles Manson och hans ”familj” som begick en rad mord i slutet av 1960-talet.

söndag 9 juli 2017

Stranden om natten

En dag blir dockan Celina kvarglömd i sanden på stranden och när alla badgästerna gått hem börjar det hända märkliga saker. Det är på natten som den Elaka strandvakten och hans kumpan Stora räfsan dyker upp och stjäl barnens leksaker. Det är i alla fall vad Celina har hört.


Stranden om natten är en bilderbok som är skriven av den italienska författaren Elena Ferrante (mest känd för Neapel-kvartetten; Min fantastiska väninna, Hennes nya namn, Den som stannar, den som går, Det förlorade barnet) och med illustrationer av Mara Cerri. Jag tror inte att det här är en bok som hade översatt om det inte vore för Ferrantes stora succé den senaste tiden. En sak är i alla fall säker, jag hade inte läst boken om det inte vore för att den var skriven av Ferrante, en författare som jag gillar väldigt mycket. Jag är även medveten om att jag inte hör till målgruppen (boken är klassificerad som 3-6 år av förlaget), men jag är ändå inte säker på att den passar för den tilltänkta målgruppen. Det känns för att det är för få bilder, för mycket text och en historia för så små barn.