tisdag 25 november 2014

Tematrio - Naturskildringar

Den här veckan handlar Lyrans tematrio om naturskildringar, för att hylla Lars Lerin som igår fick Augustpriset i fackboksklassen för sin Naturlära.
Berätta om en bok (facklitteratur eller fiktion) som du minns för dess fantastiska naturskildringar!

Expeditionen av Bea Uusma – en alldeles sann berättelse om tre dåligt utrustade och dåligt förberedda mäns kamp mot naturen och isen i Norra Ishavet när de försöker ta sig tillbaka till civilisationen efter att ha nödlandat med sin nerisade ballong. Belönades med fackbokspriset förra året.

Händelser vid vatten av Kerstin Ekman – utspelar sig i norra Jämtland och Ekman har lyckats fånga både den jämtländska själen och naturen med all skog.

Nomad av Harry Martinson – en tidig diktsamling där nästan alla dikter handlar om naturen. Martinson var en fenomenal naturskildrare.



måndag 24 november 2014

Augustpriset

Ikväll så har Augustpriset för den tjugosjätte gången och jag har suttit hemma vis datorn och följt direktsändningen på nätet. De som tog hem årets pris är;

Bästa barn- och ungdomsbok

Mördarens apa av Jakob Wegelius

Bästa fackbok

Naturlära av Lars Lerin

Bästa skönlitterära bok


 Liv till varje pris av Kristina Sandberg
Hurra! Är min spontana reaktion när denna favorit presenterades som årets augustprisvinnare

Nätter i Reykjavik

Erlendur Sveinsson nyexaminerad polis och jobbar nätter på Reykjaviks gator där vardagen till stor del består av våld, inbrott, fyllekörningar och misär. Ett år tidigare hittades en uteliggare död i ett dike och polisen avskrev det som en drunkningsolycka utan att utreda vad som hänt. Erlendur hade blivit bekant med mannen och kan inte släppa dödsfallet utan börjar på eget bevåg utreda vad det var som egentligen hände den där kvällen, och utredning tar honom in Reykjaviks undre värld.

Efter att ha läst sju böcker om en medelålders, frånskild Erlendur så är det lite märkligt att stifta bekantskap en betydligt yngre Erlendur som fortfarande är ordningspolis. Nätter i Reykjavik är Arnaldur Indriðasons elfte bok på svenska, men alla har inte handlat om Erlendur. Kollegorna Sigurdur Óli och Elínborg stod i fokus i varsin bok, Svart himmel och Mörka strömmar, och i Den stora matchen, som kom förra året, dyker han upp som hastigast mot slutet (jag tjuvkollade eftersom jag inte tog mig igenom boken). Det som gör det hela lite märkligt för mig är att Erlendur uppenbarligen dog i Den kalla elden och man skulle kunna ha trott att det var den sista boken om denne sympatiske polis. För att komma runt det faktum att huvudkaraktären är död så verkar Indriðason ha hoppat tillbaka till början av karriären.

Ja, men vad tyckte jag då egentligen om boken? Det är en helt ok deckare som till stora delar tilltalar mig genom att den är ganska tunn, har bara ett gammalt lik och genom att det inte händer särskilt mycket (det går i alla fall inte så fort). Efter att ha läst Nesbø, Kepler och Läckberg den senaste tiden så är det en skön kontrast att slippa alla invecklade intriger och det meningslösa våldet. Det är kanske inte Indriðasons bästa bok, men det är å andra sidan inte heller hans sämsta bok. Det är en mysig höstdeckare som passar bra så här i det mörka november.

Norstedts skickade boken


söndag 23 november 2014

Årets bästa deckare

Svenska deckarakademien har nu utsett årets bästa kriminalromaner.

Till årets bästa svenska kriminalroman utsågs min favorit Tove Alsterdals Låt mig ta din hand.

Årets bästa översatta kriminalroman blev Jørn Lier Horsts Jakthundarna, som jag inte läst än, men som jag har liggande som e-bok.

Debutantpriset gick till Anna Lihammer för den utmärkta Medan mörkret faller.

lördag 22 november 2014

20 snabba i höstmörkret

Hos Linda på Enligt O så hittade jag en enkät som passar bra så här i novemberrusket. Mina svar är fetmarkerade.

Augustpriset eller Nobelpriset? Lite mer glamour och jag gillar stämningen när man sitter vid radion eller tvn och följer avslöjandet. Dock så tycker jag att det borde vara mer mångfald bland pristagarna, det kan omöjligt vara så att det nästan bara är vita, medelålders män som skriver bra nog för att få priset.

Malala Yousafzai eller Patrick Modiano? Malala är en cool tjej och Modiano har jag inte läst alls och kommer inte att göra det heller den närmaste tiden.

Hungerspelen eller Hobbit? Gillar boken Hobbit, men har inte sett någon av filmerna (tvivlar på att boken räcker till tre väldigt långa filmer). Hungerspelen känns bättre som helhet, plus att Katniss är supercool.

Horace Engdahl eller Peter Englund? Har en svaghet för herr Englund, plus att hans böcker höll mitt historieintresse vid liv i tonåren.

Snö eller regn? Framförallt så här års eftersom det kompakta mörker som råder just nu brukar få ge vika lite grann när snön kommer (och här i Jämtland brukar det inte vara någon brist på den varan under vintrarna). Snö är dock mindre roligt i maj/juni, då föredrar jag regn.  

Lussekatter eller pepparkakor? Föredrar lussekatter och äter bara pepparkaka om den är mjuk.

Dystopi eller feelgood? Ibland behöver man lite lättsammare läsning

Lars Kepler eller Camilla Läckberg? Har nyligen läst både Keplers och Läckbergs nya böcker utan att bli imponerad av någon av dem. Föredrog dock Läckberg på grund av färre lik, mindre våld och färre boksidor.

Amaryllis eller hyacint? Är ingen blomperson

Pappersbok eller e-bok? Har ingenting emot e-böcker, men det är ändå lite mysigare att läsa en pappersbok, i alla fall om man inte behöver bära omkring på den.

Biografi eller memoar? Har läst några riktigt bra biografier, men det är överlag ingen stor genre hos mig.

Mia Skäringer eller Lena Dunham? Fast jag har egentligen ingen relation till någon av dem

Glögg eller julmust? Glögg i väldigt måttliga mängder, dricker i snitt två klunkar must om år

Fredrik Backman eller Lena Andersson? Tyckte om boken om Ove och tyckte att den nya om Britt-Marie var helt ok. Lena Andersson Egenmäktigt förfarande tyckte inte alls om.

Tegelstenar eller tunnisar? En bok blir inte bättre ju fler sidor den har, särskilt inte deckare

Film eller tv-serie? Det känns mer överkomligt att titta på tv-serier eftersom många filmer är så långa. Dessutom så kan karaktärerna i en tv-serie få utvecklas på ett annat sätt.

Netflix eller HBO? Har inte provat någon av dem

En i taget eller slalomläsning? Vill gärna läsa en bok i taget, även om jag kan kombinera pappers/e-bok med ljudbok.

Skratt eller gråt? Gråter i alla oftare till böcker än jag skrattar

Julafton eller nyårsafton? Tycker egentligen bäst om advent, det blir så mysigt med alla stakar, stjärnor och tända ljus. Plus att man får fika lussekatter.


fredag 21 november 2014

Bokbloggsjerka 21 – 24 november

Det är äntligen blivit fredag igen och dags för veckans bokbloggsjerka.

Vad säger du? Varför läser du egentligen böcker?


Tja, vad ska jag svara på den här frågan. För det första så har jag läst sedan jag lärde mig läsa och kan inte tänka mig hur det skulle vara att inte läsa böcker. Jag läser för att det är roligt och givande på en rad olika områden. För att kunna resa genom tid och rum medan jag ligger uppkrupen i soffan. För att det stimulerar fantasin och gör att jag lär mig om andra människor och kulturer. Sedan finns det säkert tusen anledningar till som jag inte kommer på nu.

tisdag 18 november 2014

Tematrio - Dystopier och jordens undergång

Den här gången så har Lyrans tematrio dystopier som tema, vilket är en genren som jag inte läser särskilt mycket. Berätta om tre bra dystopier (bred definition, postapokalyps går lika bra)!


Hungerspelen av Suzanne Collins - en dyster bild av framtiden där folket är förtryckt och det varje år hålls en direktsänd tävling där ungdomar från de olika distrikten tävlar mot varandra till det bara är en överlevande kvar.

1984 av George Orwell - den klassiska roman från 1948 om den oligarkiska diktaturen där regeringen konstant övervakar medborgarna och styr dem genom bland annat språket.

Aniara av Harry Martinson - versepoest som består av 103 sånger och som handlar om gondolern Aniara som hamnar på fel kurs när den transporterar emigranter från den förstörda jorden till Mars och Venus och åker ut i det okända där det inte finns något hopp om räddning.

måndag 17 november 2014

Lejontämjaren

Det är januari och vinter håller Fjällbacka i ett stadigt grepp. En dag springer en halvnaken ung tjej från skogen ut på en väg där hon bli påkörd av bil. Det visar sig snart att den torterade flickan är den senaste i raden av unga flickor som mystiskt försvunnit de senaste åren. Samtidigt så håller Erica Falk på med en ny bok om en familjetragedi som ledde till en mans våldsamma död. Hon besöker gång på gång fängelset där hustrun i familjen sitter dömd för mordet, men hon vill inte prata om det som hände.

Lejontämjaren är den nionde boken som Camilla Läckberg skrivit om författaren Erica Falk och hennes man polisen Patrik Hedström i Fjällbacka och det är den första boken på tre år. Jag har läst alla de tidigare delarna och uppskattat dem, även om de varit lite upp och ner kvalitetsmässigt. Jag hade lite större förhoppningar på den här boken eftersom den tagit längre tid att skriva och att det skulle ha skett en utveckling i skrivandet. Tyvärr så blir jag lite besviken då allt är precis som vanligt i boken, vilket kanske också är Läckbergs styrka och det som gör att så många läser hennes böcker. Polisen sliter med en svår utredning, vilket inte underlättas av att polischefen Mellberg är lika klantig och självupptagen som vanligt, samtidigt som Erica Falk lägger i utredning på ett tveksamt sätt och utsätter sig själv för fara. Samtidigt så finns det fortfarande ett stort fokus på vardagslivet i en småbarnsfamilj där det är svårt att få tiden att räcka till allt. Dock så ska Läckberg ha en stor eloge för att hon inte staplar liken på hög (som en del andra deckarförfattare har en tendens att göra) och att hon skrivit en bok som är 350 sidor (det ideala sidantalet enligt mig är 349).


Forum skickade boken

söndag 16 november 2014

Storytels vara eller icke vara

Jag har nyligen avlutat mitt abonnemang på Storytel i samband med att det gratiserbjudande som jag haft tagit slut. Nänns det lite som att jag inte har något att lyssna på när jag jobbar, vilket inte är helt sant eftersom jag avlutade Storytel då jag nästan aldrig hittade böcker att lyssna på där. Här kommer en liten sammanfattning av hur jag känner för tillfället;

Jag utan Storytel:
Vad ska jag nu lyssna på när jag inte kan lyssna på ljudböcker?

Jag med Stoytel:
Här hittar jag ju inga intressanta böcker att lyssna på.

Å, den här boken verkar faktiskt vara intressant, men usch vilken tråkig uppläsare det var, det här går ju inte att lyssna på.

fredag 14 november 2014

Bokbloggsjerka 14 – 17 november

Det är fredag och dags för veckans bokbloggsjerka och den här gången är det en extra svår fråga.

Kan du berätta om någon bok/några böcker som beskriver kända berättelser ur någon annan huvudpersons synvinkel? Ex: Charlotte Brontes Jane Eyre kontra Jean Rhys Wide Sargasso Sea, som har ”the Mad Woman in the Attic” som huvudperson, eller Bengt Ohlssons Gregorius, vars huvudperson är prästen i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas.

Det enda exempel som jag kan komma på så här tidigt på morgonen är inte en bok utan den brittiska miniserien Lost in Austen där en ung kvinna i nutid en dag upptäcker att hon bytt plats med Elisabeth Benneth från Jane Austens Pride and prejudice. Annars så var jag väldigt förtjust i Bengt Ohlssons Gregorius när jag läste den.