söndag 25 juni 2017

Resa med Charley

Jag läste nyligen John Steinbecks och Robert Capas skildring av deras resa i Sovjet 1948, Rysk dagbok, och blev så förtjust i den att jag ta tag i att läsa Steinbecks andra reseskildring Resa med Charley från 1962, en bok som jag började lyssna på som ljudbok för några år sedan men gav upp på eftersom jag inte gillade uppläsaren. I början av 1960-talet kände Steinbeck att han inte längre kände sitt land, utan att han skrev utifrån 25 år gamla minnen. Den känslan i kombination med en alltid närvarande rastlöshet gjorde att Steinbeck bestämde sig för att göra en tremånaders rundtur genom Amerika för att återupptäcka. För att inte väcka allt för stor uppmärksamhet längs vägen bestämde Steinbeck sig för att inte bo på hotell under resan, istället beställde han en husbil efter egen design. Husbilen fick namnet Rociante efter Don Quijotes häst och efter att ha lastat bilen med alldeles för många saker (enligt egen utsago, och när man läser listan på saker så kan jag inte annat än hålla med), bland annat flera uppslagsverk och 75 kilo olästa böcker. För att inte åka helt ensam tog Steinbeck med sig Charley, en gammal blågrå pudel från Frankrike som bara lyder franska kommandon.


Frågan är hur mycket Steinbeck lärde sig om Amerika under resan, när jag läser boken verkar det inte som att han träffade särskilt många människor då det mest är själva resandet som beskrivs. Mot slutet började Steinbeck känna sig så fullproppad med intryck att han blev trött och ville hem, även om han då hade en bra bit kvar (typ Texas, södern och östkusten upp till New York). Det är ändå mot slutet som jag tycker att det blir mest intressant när Steinbeck kör genom södern och stannar till i New Orleans där det råder stor uppståndelse kring att en färgad flicka börjat i en skola för vita och behöver skydd för att ta sig till och från skolan. Det hela får Steinbeck att börja fundera kring rasfrågan och det faktum att han utifrån sina erfarenheter inte har några som helst problem med färgade. Eftersom Steinbeck gjorde sig resa hösten 1960 var det en väldigt aktuell fråga då.

Överlag så är Resa med Charley en väldigt trevlig läsupplevelse och Steinbeck visar än en gång sin klass som författare och berättare av sin samtid. Det finns mycket humor och träffande beskrivningar i boken. Det finns i boken en karta över resrutten med teckningar av extra viktiga händelser längs vägen.

Inga kommentarer: