Framtidens arab 6

 

Den fransk-syriske serietecknaren Riad Sattouf har nu kommit till den sjätte och sista delen i sin självbiografiska serieroman Framtidens arab. Den här delen täcker åren 1994-2011 och börjar inleds när Riad är sexton och vi får följa honom när han tar steget ut i vuxenvärlden och inleder sin karriär som serietecknare. En stor del av berättelsen präglas av mammans desperation för att få hem den yngste sonen Fadi, som pappan tagit med till sitt hemland Syrien, och hur Riad hör pappans kritik i sitt huvud hela tiden. Den enda kontakten med pappan är de brev Riad får där pappan på allt sämre franska tycker att han ska komma till Syrien och läsa till läkare som sina kusiner istället för att satsa på konsten.
 
Jag har verkligen gillat att läsa om Riads uppväxt i Mellanöstern med en fot i Syrien och en fot i Frankrike (som kommer att bli hans hemland) och en känsla av att inte riktigt höra hemma i något av länderna. För mig har det varit gett en lite extra dimension att Riad och jag är jämnåriga, men har haft så olika uppväxter. Även om det känns lite vemodigt att jag inte kommer att få läsa fler delar, så känns det ändå som att den slutade på rätt ställe.

Framtidens arab 5

Den femte delen i Riad Sattoufs självbiografiska serieroman om sin uppväxt med ena foten i Syrien och den andra i Frankrike, och den här gången har vi kommit fram till åren 1992-1994. Den här delen präglas till stor del av att Riads pappa i slutet av den förra boken tog med sig den yngsta brodern, Fadi, till Syrien och mammans kamp för att få hem sin son igen. Samtidigt som Riad är en tonåring som försöker passa in i sin nya franska skola så präglas han ändå av åren i Syrien och de värderingar som släktingarna inpräntade i honom om vad som är rätt och fel. Jag vet inte vad jag ska säga om den här boken annat än att den är lika bra som de tidigare delarna och att jag längtar efter att få läsa den sjätte och avslutande delen när den kommer på svenska.

Framtidens arab 4

Riad har nu hunnit bli nio år gammal och fortsätter att slitas mellan två kulturer. Han har flyttat till Frankrike tillsammans med mamman och de två yngre bröderna medan pappan jobbar i Saudiarabien för att tjäna pengar, samtidigt som religionen tar en allt större plats i hans liv. I Frankrike upptäcker Riad att han har en talang för att teckna och ju mer familjen kommer in i sin nya tillvaro så börjar han glömma både arabiskan och sin frånvarande fader. När pappan en dag dyker upp oannonserat dröjer det inte många veckor innan hela familjen är på väg tillbaka till Ter Maaleh i Syrien.

Framtidens arab 4 är den fjärde delen i den fransk-syriske serietecknaren Riad Sattoufs serie om sin uppväxt i omväxlande Frankrike och Syrien där det uppstår kulturkrockar både i de båda länderna och där föräldrarna inte kan komma överens om hur var barnen ska växa upp. Det är också en berättelse om att växa upp med en frånvarande pappa, som dessutom blir att mer religiös och som låter religionen styra hans liv allt mer. Nu hoppas jag att den femte delen snart kommer på svenska (den planerade sjätte och sista delen verkar inte ha kommit ut på franska än).

Framtidens arab 1-3

Framtidens arab är en självbiografisk serieroman, där tre av de fyra delarna finns på svenska, om den fransk-syriske serietecknaren Riad Sattoufs uppväxt i Mellanöstern. De tre böckerna som finns på svenska och som har läst sträcker sig över åren 1978-1987. Sattouf föddes i Frankrike med en fransk mamma och en syrisk pappa och växte upp i Khadaffis Libyen och Hafez al-Assads Syrien. Som barn i Mellanöstern stack Sattouf ut med sitt blonda hår. För mig ger det en liten extra dimension att det bra skiljer ett år mellan mig och Sattouf och att vi har växt upp i så olika miljöer. Efter ett par år i Libyen flyttar får pappa Abdel en tjänst på ett universitet i Syrien och familjen flyttar dit och bosätter i pappans hemby utanför Homs. Det är där Riad börjar skolan, och pedagogiken i Syrien skiljer sig minst sagt från den västerländska, det verkar finnas ett fokus på att lära sig sjunga nationalsången, lära sig surur ur koranen utantill och slå eleverna när de gör fel. 

Det är inte bara en berättelse om en annorlunda uppväxt utan även en berättelse om en pappas önskan att sonen ska bli en modern och välutbildad arab, även om han blivit desillusionerad hur saker utvecklas. Pappan slits mellan att han vill uppfostra sina barn utan alla muslimska riter och hur hans familj ser på de gamla traditionerna. Mamma Clementine vill helst av allt bo i den lilla byn med alla strömavbrott, bristen på varor och dålig standard och i ett land där hon inte förstår språket. Får hon inte flytta tillbaka till Frankrike, försöker hon övertala mannen att de i alla fall ska flytta till en större stad som Homs, Aleppo eller Damaskus.

Det har varit väldigt intressant att läsa de här tre delarna och det känns verkligen som att jag har lärt mig något nytt och fått en annan förståelse för en del av världen som jag inte vet så mycket om. Jag hoppas verkligen att den fjärde delen kommer på svenska snart så att jag kan fortsätta följa Riads uppväxt.