Efter regn

Tara Hunter jobbar som terapeut på ett center i Longhampton och har varit väldigt aktiv i arbetet med att återställa staden och dess invånare efter en förödande översvämning. Hennes privatliv är inte det mest stabila för tillfället då mamman nyligen har dött och det är upp till Tara att ta hand om allt då hennes bror numera bor i USA och pappan försvann från deras liv för länge sedan. Det enda sällskap hon har är en katt som den opålitlige pojkvännen lämnade hos henne för några dagar innan han slutade höra av sig. Dessutom har det börjat en ny terapeut på centret som verkar kunna läsa tankar hos både djur och människor, vilket är det sista Tara behöver just nu. När Tara tvingas att konfrontera sitt förflutna känns det först som en katastrof, men det kanske kan leda till något bra.
 
Efter regn är den senaste boken från den brittiska feelgoodförfattaren Lucy Dillon, som för en gångs skull har väldigt få hundar i berättelsen. Jag kan tycka att det här är en bok som varken är en av hennes bästa eller sämsta böcker, men det är i alla fall en bok som ger en trevlig underhållning medan den pågår. Berättelsen är i mångt och mycket en väldigt klassisk feelgood som inte bjuder på några större överraskningar.