Välsignad vare fadern

 

San Nicola är det äldsta och farligaste området i Bari, i södra Italien, och det är där som Rosa växer upp bland de trånga gränderna. Det är ett område där våldet och fattigdomen är ständigt närvarande. Rosa växer upp med sina två yngre bröder och en pappa, som på grund av sitt utseende fått smeknamnet Änglaansiktet, men vars humörsvängningar påverkar hela familjen. Rosa förstår tidigt att hon måste rädda sig själv och fly bort från området. När hon träffar Marco väljer hon att flytta med honom till Rom för att fly från sin uppväxt. När hon många år senare får ett samtal tvingas hon att återvända till hemstaden för att söka sina rötter och konfrontera sina rädslor.
 
Välsignad vare fadern är den tredje romanen av den italienska författaren Rosa Ventrella som kommer på svenska och jag har gillat båda hennes tidigare romaner, Historien om en anständig familj och Min alltför vackra syster. Det här en berättelse som utspelar sig i ett Italien som är långt ifrån det turistparadis som vi är vana att se. Jag tycker att det finns vissa likheter mellan Ventrellas författarskap och Elena Ferrantes och Silvia Avallones, då alla tre skriver om kvinnors situation i ett samhälle där männen styr, både genom våld och sexualisering av kvinnor. I vilket fall som helst så är det här en väldigt stark berättelse som griper tag och kryper in under skinnet.

Min alltför vackra syster

På landsbygden i det fattiga Puglia växer systrarna Teresa och Angelina upp och de är så olika som systrar kan vara. Teresa är blyg, pålitlig och har ett alldagligt utseende medan Angelina är rebelliska, drivs av en längtan efter ett bättre liv och anses vara den vackraste kvinnan i staden. Det andra världskriget kastar en skugga över systrarnas uppväxt och när pappan är borta i kriget tvingas mamman göra saker som hon skäms över för att kunna ställa mat på bordet. Skvallret och skammen kommer att följa familjen i många och ger ringar på vattnet.

Min alltför vackra syster är den andra romanen som kommer på svenska av den italienska författaren Rosa Ventrella. Jag gillade Ventrellas förra bok, Historien om en anständig familj, när jag läste den förra året, även om jag tyckte att den påminde om Elena Ferrantes Neapel-kvartett i ämnesvalet. Den här är boken tycker jag är flera snäpp bättre än den förra och att det är en gripande berättelse om två systrars öde och där det tidigt visar sig att det inte kommer att bli ett lyckligt slut. Det är också en berättelse om hur skuld och skam kan förfölja en familj på en liten ort och vilket priset kan bli för den som drömmer om en annan tillvaro. Jag hoppas verkligen att det är många som upptäcker den här pärlan.

Piratförlaget skickade boken

Historien om en anständig familj

Det är 1980-tal och i den italienska kuststaden Bari växer Maria upp tillsammans med sina föräldrar och äldre bröder. Pappan som är fiskare är en hård man som är den som bestämmer i familjen och modern som en gång var en skönhet är nu en sliten fiskarhustru. Maria som både är intelligent och vild är inte som de andra flickorna i kvarteret. Hennes fasta punkt blir klasskompisen Michele, något som inte är populärt eftersom han hör till den mest fruktade familjen i stan.

Historien om en anständig familj av Rosa Ventrella är en roman som figurerat flitigt i mitt instagramflöde den senaste tiden och som jag tyckte passade extra bra att läsa inför mitt första besök till Italien. Det är en stark berättelse om strävan efter ett bättre liv och om att ta sig ifrån den fattiga tillvaro där man växt upp. Jag kan inte undgå att det finns en hel del likheter med Elena Ferrantes böcker med en ung studiebegåvad tjej som kommer från ett fattigt område där våld hör till vardagen och där maffian styr och som får en chans att läsa vidare. Likheterna till trots så är det en riktigt bra berättelse.