Zetterströmska biblioteket

På Östersunds bibliotek finns även det Zetterströmska biblioteket, som är en samling med äldre böcker tryckta mellan 1400-talet och fram till 1830. Grunden till samlingen kommer från den donation som läkaren Carl Zetterström (1767-1829) gjorde i sitt testamente för att skapa ett bibliotek i Jämtland för att på så sätt höja bildningsgraden i länet. Zetterström föddes i ett soldattorp på Rödön i Jämtland och hade turen att få studera och utbildade sig till läkare i Uppsala, där han även blev professor i medicin vid universitetet. Den ursprungliga samlingen på 12000 volymer har genom andra donationer växt till cirka 23000 volymer.

För att göra samlingen mer tillgänglig kommer biblioteket att ha några föreläsningar under året där delar av samlingen presenteras och ikväll var det 1500-talet som stod i fokus. Den på området väldigt kunnige bibliotekarien Thomas Drugg presenterade flera olika sorters böcker, bland annat om reformationen, Gustav Vasas bibel (den första svenska översättningen), läkarböcker (bland annat den första svenska läkarboken), ett par krigsbyten, några böcker som en gång i tiden tillhörde drottning Kristina och den första svenska barnboken, Lars Laelius En skön och härlig jungfruspegel, som biblioteket har i den väldigt ovanliga första upplagan från 1591 (enligt Drugg finns det fyra kända exemplar kvar).

Det var en väldigt trevlig och intressant föreläsning och jag kommer ser fram emot att gå på de kommande föreläsningarna. 

Fula ord

Tidigare i veckan var jag på biblioteket och lyssnade på föredraget Fula ord – finns dom?! med författaren och maledictolgen Bengt Dagrin. Föredraget har sin utgångspunkt i Dagrins egna barndomsupplevelser i 1940-talets Örebro, där han tidigt upptäckte att snarlika ord som hade samma betydelse kunde uppfattas på helt olika sätt, där pissa var ett fult ord medan kissa var ett fint ord och accepterat ord. Under föredraget förs ett resonemang om de fula orden i vårt språk, hur de har förändrats över tid och rum, hur människor har en tendens för att använda sig av förskönande omskrivningar av fula ord. Ett ord som vi kanske idag inte tänker på att det har bytt betydelse totalt är ordet tjej, som ursprungligen betydde hora, för att senare ändras till att betyda ung kvinna. Dagrin berättade även att när det kommer in nya så kallade modeord i språket så blir de antingen fina inneord eller fula slangord beroende på vilka samhällsgrupper som använt dem först.

Bengt Dagrin har ägnat över 25 år åt att studera de fula orden i vårt språk och har gett ut flera upplagor av Stora fula ordboken. Det märks att han kan sitt ämne och att han har hållit det här föredraget många gånger, han drar allt ur minnet utan att staka sig en enda gång. Det var en intressant kväll som bjöd på en del nya insikter om de mindre fina delarna av vårt språk.

Maledictologi betyder för övrigt läran om fula ord är en term som Dagrin själv skapat

Systrar, egna rum och galna kvinnor på vinden

Igår var jag och mamma på en föreläsning som hette Systrar, egna rum och galna kvinnor på vinden på biblioteket om kvinnliga författare med den inspirerande Lena Kjersén Edman som skrivit boken 52 kvinnliga författare. Det var roligt att det blev fullsatt, de fick till och med ta fram fler stolar. Publiken bestod till en övervägande del av kvinnor i övre medelåldern som faktiskt inte var klädda i Gudrun Sjödén-kläder (vilket ju är kulturtanternas uniform).

Lena Kjersén Edmans föreläsning är en snabbguide till kvinnornas litteraturhistoria från 1700-talet fram till i dag, från Mary Wollstonecraft till Sofi Oksanen. Den timmeslånga resan gick sedan via Mary Wollstonecrafts dotter Mary Shelly (Frankenstein), systrarna Brontë, Viktoria Benedictsson, Selma Lagerlöf, Virginia Woolf, Harper Lee, Nicole Krauss och Sigrid Combüchen till den fantastiska finska författarinnan Sofi Oksanen och hennes Utrensing. En del av böckerna som det pratades om hade jag redan läst, men jag blev ändå sugen på att läsa många av böckerna. Det enda negativa med föreläsningen var att den var i kortaste laget med en timme, jag hade gärna lyssnat i en timme till.

Ett parallellt tema i föreläsningen var böcker som samtalar med varandra, eller intertextualitet. Det innebär att böcker hänvisar till varandra eller att man tar en karaktär, ofta bifigur, från en bok och stoppar in i en ny berättelse. Det mest kända svenska expemplet på detta är Bengt Ohlssons bok Gregorius som handlar om prästen Gregorius som är en av karaktärerna i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas.

Då kan man fråga sig hur duktig är jag egentligen på att läsa kvinnliga författare? Av de 48 böcker som jag läst hittills under 2011 så är 20 skrivna av kvinnor, 26 skrivna av män (Leif GW Persson är överrepresenterad med 5 böcker) och 2 böcker är skrivna av en man och en kvinna. Det känns som ett relativt jämnt resultat och det just nu (av en slump) ligger mest kvinnliga författare och väntar på att bli lästa hos mig.