Vad tråkigt

Idag kom det tråkiga beskedet att den nystartade litteraurtidningen Fyrahundrafemtio har gått i konkurs efter endast två nummer. Det är väldigt synd eftersom det varit en väldigt bra tidning som jag tycker kompletterade min andra favorittidning Vi Läser. Det skulle ha kommit ett dubbelnummer lagom till bokmässan och eftersom numret var nästan klart så har de lagt ut det i pdf-format, gå in här för att läsa

Tematrio - Titeladjektiv

Lyran fortsätter den här veckan med ytterligare en tematrio som är lite lurigare, i alla fall för mig som inte är så duktig på grammatik.

Berätta om tre bra böcker med adjektiv i titlarna! (Och håll koll på skillnaden mellan adjektiv och adverb så ni inte svarar på någon kommande utmaning ;) Eftersom jag inte riktigt har koll på adverb så får jag ta risken att jag svarar på en kommande utmaning. Däremot så skulle subjektiv passa mig bättre.

Den tysta flickan av Peter Høeg är en ganska märklig bok om en cirkusartist med väldigt bra hörsel och stora skatteskulder. När den kom så levde den inte upp till mina förväntningar efter att ha väntat i elva år på att min stora favoritförfattare skulle släppa en ny bok.

En fager mö av Joyce Carol Oates är berättelsen om sextonåriga Katya och hennes märkliga förhållande med den betydligt äldre konstnären Marcus Kidder. Boken hör till Oates kortare.

Då blev du tyst av Christa von Bernuth är en riktigt bra och spännande deckare med kriminalkommissarie Mona Seiler vid Münchenpolisen. Minns att det var ovanligt svårt att lista ut vem mördaren var.

Jag skulle ju bara

Tanken var att jag bara skulle gå en en snabbis på biblioteket för att lämna tillbaka en väldigt tjock bok som jag inte hinner läsa just nu (i alla fall inte på norska), men när jag passerade nyhetshyllan så såg jag att Jaktturen av Agnès Desarthe stod inne och jag kunde inte låta bli att låna. Fördelen med boken är i alla fall att den med sina 164 sidor erbjuder lite omväxling till alla tegelstenar som ligger på hög här hemma.

Författaren i familjen

När Édouard är sju år skriver han sin första dikt och får sitt litterära genombrott inom familjen som från den stunden räknar honom som författare. När han är åtta år har inte längre något att skriva om. Under åren som går så försöker Édouard hitta återskapa den stunden och leva upp till den utstakade karriären som författare, men utan att kunna skriva den där eftertraktade romanen. Istället så söker han sig till reklambranschen där han blir mycket framgångsrik, men känslan av misslyckande finns hela tiden där samtidigt som hans familj bit för bit faller sönder.

Författaren i familjen är en trevlig berättelse om en ung man som tidigt får en stämpel på sig och som tillbringar hela sitt liv med att försöka leva upp till det som han känner förväntas av honom. Det är en historia om brustna drömmar och hur livet inte blir som man tänkt sig. Det här är den andra boken som jag läser av Grégoire Delacourt och även den förra, Allt jag önskar mig, hade ett lite liknande tema. Det är en bok som är välskriven och som har en bra översättning (och i detta fall en för mig okänd med väldigt bra inläsare). De senaste åren har jag läst en del riktigt bra böcker utgivna av Sekwa, det är bara en i raden, och jag kommer att fortsätta hålla koll på deras utgivning.

Speciella omständigheter

Jag hann inte mycket mer än läsa ut John Ajvide Lindqvists nya roman Himmelstrand förrän jag blev tipsad om att hans nya Novellix-novell, Speciella omständigheter, fanns att låna som e-bok på biblioteket. Det speciella med annonsen för huset var att det stod ”OBS! Speciella omständigheter” och att priset var ovanligt lågt för att ligga i Stockholmstrakten. På visningen läser mäklaren upp ett meddelande om att huset är hemsökt, men det hindrar inte det unga paret som väntar sitt första barn att slå till på drömhuset. Det dröjer inte länge förrän det börjar höras knackningar från källaren. Även om John Ajvide Lindqvist är både duktig på att berätta skrämmande historier i romanform och i noveller. I den här novellen sker det skrämmande i vardagen, vilket gör det ännu läskigare.

Bokbloggsjerka 5 – 8 september

Det har äntligen blivit fredag och jag har överlevt den första arbetsveckan efter semestern och det har blivit dags för veckans bokbloggsjerka.

Får böcker dig att somna eller håller de dig vakna i all oändlighet på nätterna?

När det gäller böcker som får mig att somna eftersom de är sega och tråkiga så har jag ett väldigt dåligt tålamod. Jag lägger bort dem och slutar läsa eftersom livet är för kort för att läsa tråkiga böcker. Visst händer det att jag kan läsa en bok till alldeles för sent på kvällarna om den är väldigt bra och spännande, men det brukar mest hända när det närmar sig slutet på en bok (jaha, är det bara 50 sidor kvar, det hinner jag ikväll), medan jag brukar kunna lägga undan boken och gå och lägga mig om jag är i mitten av den.

En tjock trend

Det känns som att det i år kommer ovanligt många intressanta böcker (av någon anledning så här lagom till Bokmässan). Den stora trenden som verkar råda i år är att böckerna ska vara tjocka, helst inte under 400 sidor. Av de nya böcker som jag läst den senaste tiden så har de varit ganska tjocka;

Hanne-Vibeke Holsts Knud, den store 534 sidor

Tove Alsterdals Låt mig ta din hand 470 sidor

John Ajvide Lindqvists Himmelstrand 410 sidor

Elin Olofssons nya Till flickorna i sjön var dock ett trevligt undantag på 237 sidor

Det ser inte så mycket bättre bland de böcker som står på tur på läslistan;

Kristina Sandbergs Liv till varje pris 554 sidor

Joyce Carol Oates Karthago 509 sidor

Anna Laestadius Larssons Pottungen 446 sidor

Dessutom så kommer både Jo Nesbø och Lars Kepler med nya böcker senare i höst och de båda brukar kunna skriva väldigt tjocka böcker

Jag har egentligen inte så mycket emot tegelstenar, men vill helst att de ska varvas med lite tunnare böcker, inte att de ska komma på rad. När jag läser kortromaner (under 200 sidor) så brukar jag tycka att de är de är väldigt bra och ett bevis på att det inte blir bättre bara för att man breder ut sig på så många sidor som möjligt (på samma sätt som deckare inte blir bättre när liken staplas på hög). Egentligen så är den ideala längden på en bok 349 sidor.

Sa jag att jag även har Donna Tartts Steglitsan ligger och väntar här hemma, den är på 782 sidor.

Augusti - en sammanfattning

För mig så har augusti varit sommarens semestermånad då jag haft semester under de tre sista veckorna. Det märks på läsningen att det blivit lite mer läst, även om det visade sig att bilkörning och läsning inte gick så bra ihop. Nej, jag försökte inte läsa medan jag körde bilen, men jag läste tegelstenen Knud, den store av Hanne-Vibeke Holst den veckan. Det blev i slutändan sex böcker lästa, varav fyra var ganska tjocka (en bit över 400 sidor).

Abattoir blues av Peter Robinson

Systerland av Curtis Sittenfeld

Till flickorna i sjön av Elin Olofsson

Knud, den store av Hanne-Vibeke Holst

Pojken i randig pyjamas av John Boyne

Låt mig ta min hand av Tove Alsterdal

Antal lästa böcker: 6

Antal papperböcker (inkl e-böcker): 6

Antal deckare: 2

Antal böcker utgivna 2014: 5

Antal kvinnliga författare: 4

Antal manliga författare: 2

Antal recensionsex: 4

Antal böcker lästa på svenska: 5

Antal böcker lästa på engelska: 1

Antal böcker lästa på originalspråk: 3

Antal länder: 5 (Sverige, Danmark, Irland, England, USA)

Tematrio - Titelverb

Den här gången har Lyran en ett lite annorlunda och knepigt tema i tematrion, nämligen verb (grammatik är inte min starkaste sida). Berätta om tre bra böcker med verb i titlarna!

Att föda ett barn av Kristina Sandberg är den första delen i underbara trilogin om hemmafrun Maj i Örnsköldsvik. Att det kan vara så intressant att läsa om någon som städar och bakar kakor. Den tredje delen, Liv till varje pris, har precis kommit och jag har precis börjat på den.

Då tänker jag på Sigrid är Elin Olofssons starka debut från förra året om Hanna som återvänder hem till Gärningsberg livet i Stockholm blivit lite för rörigt.

Jag vet inte om den uppfyller kriterierna, men Sara Lövestams Grejen med verb har i alla fall ordet verb i titeln och hela boken handlar om verb.

Sommarläsningen - en liten sammanfattning

Nu är det måndag den 1 september och även jag kan nu acceptera att hösten är på gång eftersom jag tillbaka på jobbet efter mina sena semester (sedan så är ju september en höstmånad). Att hösten är här betyder också att det blivit dags att sammanfatta sommarens läsning. Totalt har jag läst ut 19 böcker sedan den 1 juni, vilket är helt ok med tanke på en sen semester, det varma vädret och andra arbetsuppgifter som förde med sig en del stress (och dålig ventilation). Dessutom har det blivit ganska många tegelstenar.

När jag i början av sommaren skrev om vad jag planerade att läsa under sommaren, så lade jag ut den här bilden på den hög med böcker som jag hoppades hinna läsa innan sensommarens recensionsböcker trillade in.

Så här ser högen ut nu, resultatet blev att jag läste tre av böcker, plus Richard Fords Kanada som också fanns med som e-bok (plus att den är tjock och tog en evighet att läsa). Dessutom så gav jag upp på John Greens Papperstäder och Sabina Janesch Kattbergen har tillkommit.

När jag läst den här högen med alldeles nya och väldigt lockande böcker, plus att det lär trilla in ytterligare några böcker den närmaste tiden, så tänker jag fortsätta med sommarhögen.