Den här veckas bokbloggsjerka har en lite klurig fråga
Finns det någon författare som i ditt tycke kommer undan med de så förhatliga klichéerna?
Det här med klichéerna är lite lurigt. Jag kommer ihåg att när jag läste Labyrinten av Kate Mosse så irriterade jag mig på alla klichéer som hon använder sig av när det gäller utseenden som att män är stora och starka medan kvinnor är smala och väna. Men jag har ändå återvänt till hennes böcker och uppskattat Kryptan och Vintervålnader, så jag kan inte ha stört mig på det allt för ofta. Fast å andra sidan så brukar jag ha svårt att sluta läsa böcker av en del författare som jag egentligen inte tycker om (i alla fall inte längre).
Intressant nog så tyckte jag att det fanns en del klichéer i Maj Sjöwalls och Per Wahlöös böcker om Martin Beck och hans kollegor när läste dem tidigare i år. Efter ett tag kom jag på att det är originalet som jag läser och att känslan av klichéer kommer från att många har inspirerats av dem.
7 kommentarer:
Det är förstås också en anledning - att ha varit först. :)
Intressanta tankar du framför. Det där att varit först...
Ja någon måste ju ha varit först nån gång :)
Det är ju svårt för en som läser i efterhand att förstå hur icke-klischeigt somliga saker var när de kom.
Det är som när jag ser på filmer och säger den är tråkig och förutsägbar. Så är det en remake eller vad det heter..
Mia
Ja, det är ju inte en klichée första gången :)
Jag brukar nog inte ens läsa ut en bok om jag inte tycker om den :)förutom kanske om det är ett recensionsexemplar då.
Skicka en kommentar