MasterChef Australia

En sak som jag ägnat antagligen för mycket tid åt under min konvalescens är att analysera ett matlagningsprogram som jag är helt fascinerad av, nämligen MasterChef Australia som nu visas på TV3. Det är den andra säsongen som visas nu i 84 avsnitt. Det var när jag såg den första säsongen som jag fastnade i matlagningstävlingen som aldrig verkade ta slut, t ex när det var sex tävlande kvar och jag kunde se slutet, då tog de tillbaka fyra av de utslagna deltagarna. Det finns vissa saker som skiljer MasterChef Australia från liknande program, dels att det är 84 avsnitt (vilket är fler än en säsong av de svenska eller amerikanska varianterna), avsnitten är olika långa (30, 60 eller 90 minuter långa) och att man låter saker ta tid, några exempel;
Stresstest med utslagning, 60 minuter. De tre personer som misslyckades i den föregående utmaningen ska baka varsin likadan tårta, de blir bedömda och alla får beröm även om inte alla lyckas med alla delar. En åker ut, hans kamrat gråter.
Proffsduell, 30 minuter. Den som vann den föregående utmaning får chansen att möta en proffskock i en duell som kan ge immunitet i ett kommande stresstest. Proffset ger råd och tips, men vinner nästan alltid.
MasterClass, 90 minuter. De två av domarna som är kockar har matlagningslektion med deltagarna där de går igenom olika tekniker.

Utöver att de låter saker ta tid istället för att stressa igenom alla moment på en timme (vilket även gör att om man missar fem avsnitt så hinner det inte hända så mycket), så slås jag av att alla är snälla. Till skillnad från många andra tävlingsprogram så är alla snälla mot varandra hela tiden, deltagarna pratar inte skit bakom ryggen på varandra eller vill att någon ska åka hem och det finns inte heller någon Gordon Ramsay-typ som konstant gormar, skäller och hackar på deltagarna. De tre domarna Matt Preston, George Calombaris och Gary Mehigan är aldrig elaka i sin kritik och vill lära ut, inte bryta ner. Råkar du servera rå kyckling kan du alltid få beröm för de utsökta grönsakerna. Det kan hända att jag tänkt alldeles för mycket på MasterChef Australia de senaste dagarna, men jag har inte haft så mycket annat att göra än att titta ut på min suddiga omgivning.