Allt jag önskade

Cailtins liv känns som en enda röra, hennes självkänsla är på botten och äktenskapet knakar i fogarna då hon upplever att mannen Patrick är kontrollerande. När Patrick får ett nytt jobb och vill att hela familjen ska flytta till Manchester vägrar Caitlin gå med på det eftersom hon inte vill lämna huset som hon ärvde efter sin mormor och inte heller vill att barnen ska behöva byta skola. Lösningen på det hela blir en separation och när Patrick flyttat ut slutar den fyraåriga dottern Nancy att sluta prata. För att Patrick ska kunna träffa barnen bestäms att de ska träffas hos hans syster Eva, som lever ensam med sina två hundar sedan hon ett par år tidigare blev änka, eftersom hon bor i Longhampton som ligger halvvägs. Det är ett arrangemang som kommer att påverka alla liv.

Allt som jag önskade är den senaste i raden av Lucy Dillons romaner som utspelar sig i den fiktiva staden Longhampton, en stad där hundar spelar en stor roll. Den här gången handlar det om spruckna drömmar och ett liv som inte kanske blev som man tänkte sig och om ett litet barn som tar på skulden för allt som hänt. Eftersom vi befinner oss i Longhampton så finns det så klart hundar som hjälper till att ordna upp allt. Det är en bra bok, även om jag kanske inte tycker att den kommer upp till samma nivå som en del av Dillons tidigare böcker. En av mina favoritsaker i Dillons böcker är när karaktärer från tidigare böcker dyker upp i förbifarten så man få veta hur det gått för dem, och det saknar jag lite den här gången. Vill man i sommar läsa en lite lättsammare berättelse som slutar lyckligt (som alla Dillon berättelser brukar göra) så rekommenderar jag ändå Allt jag önskade.

Forum bokförlag skickade boken