Det är 1959 och den sextonåriga Mona kommer från en liten
ort i Dalarna till Östersund, där hon fått en tjänst som hembiträde hos ett
ungt par med en liten dotter. Mona drömmer om att få se världen och kanske en
dag ta sig till New York och i hennes värld så påminner Östersund om New York
och att stå på Stortorget är nästan som Times Square. I staden finns så mycket
som lockar som konditorierna, biografer, danspalats och stiliga militärer. Ove
som hon arbetar hos spelar i ett jazzband och i bandet spelar även den blyge
och tystlåtna gitarristen Harold, som försvarar henne i nattvimlet. Hon faller
för den stilige mannen och eftersom det här är före p-pillrens tid så blir Mona
gravid, något som inte var lätt för en ogift kvinna. Många år senare försöker
dottern ta reda på som egentligen hände under åren i Östersund och vad som
hände med pappan som lämnade dem.
Låt inte den här stan
suga musten ur dig, Mona är en berättelse som delvis bygger på Anneli
Jordahls mammas historia. Det är även en berättelse om klass och kön och hur det
påverkar tillvaron. Det är en påminnelse om hur utsatt du var som ung och ogift
mamma för inte alls särskilt länge sedan. En annan intressant aspekt för mig
med boken var att den utspelar sig i Östersund, en stad som jag känner till så
väl, även om stan växt en del de senaste 55 åren. Det är en bra bok med ett levande språk och ett intressant perspektiv.
1 kommentar:
Den här boken är jag klart nyfiken på!
Skicka en kommentar