Jag har tidigare sett några av bröderna Ethan och Joel Coens
filmer som Fargo, O Brother, Where Art Thou? och till viss
del Intolerable Cruelty när den går
på tv. Deras senaste film Inside Llewyn
Davis hade gått mig förbi ända tills jag fick ett sms från mamma med
uppmaningen att kolla upp filmen och en fråga om jag ville följa med och se den
på Bio Regina. Efter att kollat på en trailer så kände jag att det var en film
som mycket väl kan passa mig och att ett spontant biobesök kan vara det bästa
sättet att komma iväg och se en film (om inte annat för att jag då inte hinner
funderar fram och tillbaka medan jag läser alla recensioner jag kan hitta och
innan jag kommit fram till om jag vill se den på bio eller inte så brukar den
ha slutat gå).
Året är 1961 och under en vecka får vi följa Llewyn Davis,
en ung folksångare som försöker ta sig fram på musikscenen i Greenwich Village
i New York. I väntan på att han ska slå igenom spelar han på små ställen och
flyttar runt mellan sina vänner och bekanta och sover på deras soffor. Llewyn hade
tidigare en sångarpartner, Mike som tagit livet av sig genom, och nu måste
bestämma sig för att fortsätta satsa på musiken eller välja en annan väg i
livet att försörja sig på.
Bröderna Coen har gjort en väldigt vacker och finstämd film
som är lite lagom skruvad och som lockar till del skratt trots att det är en
ganska mörk film. Miljöerna är underbara och fotot ger filmen en fin stämning.
Jag tyckte om att man valt att i en film som innehåller så pass mycket musik
nästan inte har någon bakgrundsmusik, vilket gör att när musiken och sångerna
kommer så ger det en större effekt. För min del så tycker jag att den största
behållningen med filmen är Oscar Isaac i huvudrollen Llewyn Davis, han står får
både en fantastisk skådepelarinsats och en underbar sånginsats och filmen
lyfter varje gång han greppar gitarren och börjar sjunga. Det är inget fel på
de övriga skådespelarinsatserna från bland andra Justin Timberlake, John Goodman
och Carey Mulligan, men det är Oscar Isaac som är den som i alla fall jag
kommer ihåg. Musiken är för övrigt producerad av T Bone Burnett, som även
producerade musiken till O Brother, Where
Art Thou? och den fantastiska skivan Raising
sand med Alison Krauss och Robert Plant från 2007.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar