lördag 8 mars 2014

Inside Llewyn Davis

Jag har tidigare sett några av bröderna Ethan och Joel Coens filmer som Fargo, O Brother, Where Art Thou? och till viss del Intolerable Cruelty när den går på tv. Deras senaste film Inside Llewyn Davis hade gått mig förbi ända tills jag fick ett sms från mamma med uppmaningen att kolla upp filmen och en fråga om jag ville följa med och se den på Bio Regina. Efter att kollat på en trailer så kände jag att det var en film som mycket väl kan passa mig och att ett spontant biobesök kan vara det bästa sättet att komma iväg och se en film (om inte annat för att jag då inte hinner funderar fram och tillbaka medan jag läser alla recensioner jag kan hitta och innan jag kommit fram till om jag vill se den på bio eller inte så brukar den ha slutat gå).

Året är 1961 och under en vecka får vi följa Llewyn Davis, en ung folksångare som försöker ta sig fram på musikscenen i Greenwich Village i New York. I väntan på att han ska slå igenom spelar han på små ställen och flyttar runt mellan sina vänner och bekanta och sover på deras soffor. Llewyn hade tidigare en sångarpartner, Mike som tagit livet av sig genom, och nu måste bestämma sig för att fortsätta satsa på musiken eller välja en annan väg i livet att försörja sig på.


Bröderna Coen har gjort en väldigt vacker och finstämd film som är lite lagom skruvad och som lockar till del skratt trots att det är en ganska mörk film. Miljöerna är underbara och fotot ger filmen en fin stämning. Jag tyckte om att man valt att i en film som innehåller så pass mycket musik nästan inte har någon bakgrundsmusik, vilket gör att när musiken och sångerna kommer så ger det en större effekt. För min del så tycker jag att den största behållningen med filmen är Oscar Isaac i huvudrollen Llewyn Davis, han står får både en fantastisk skådepelarinsats och en underbar sånginsats och filmen lyfter varje gång han greppar gitarren och börjar sjunga. Det är inget fel på de övriga skådespelarinsatserna från bland andra Justin Timberlake, John Goodman och Carey Mulligan, men det är Oscar Isaac som är den som i alla fall jag kommer ihåg. Musiken är för övrigt producerad av T Bone Burnett, som även producerade musiken till O Brother, Where Art Thou? och den fantastiska skivan Raising sand med Alison Krauss och Robert Plant från 2007.

Inga kommentarer: