Det händer ibland att jag blir lite förälskad i en röst,
vilket har en tendens att leda till att jag lyssnar på saker som jag inte
skulle ha lyssnat på annars. Min stora röstförälskelse genom åren har varit Anders Ekborgs sångröst, och det är en förälskelse som pågått sedan tonåren. Min nya röstförälskelse
är skådespelaren Gerhard Hoberstorfer, vars röst jag upptäckte när jag lyssnade
på Franz Kafkas Processen för att vara med i P1s bokcirkel. Som skådespelare har
jag gillat Gerhard sedan jag såg honom i tv-serien Fasadklättraren i början av
1990-talet. det var en sådan njutning att lyssna på Gerhards inläsning av
Processen att jag genast gick till biblioteket och lånade hem den andra boken
som han har läst in, Bram Stokers Dracula (som jag aldrig skulle ha läst
annars). Det som gör att jag gillar att lyssna på Gerhards inläsningar är att
han verkligen ger liv åt texten genom att ge karaktärerna egna tonfall och
genom att låta deras känslor komma fram. Det hade kunnat bli för mycket, men
Gerhard håller sig på rätt sida av gränsen. Dessvärre så verkar det som att det
bara går att få tag på två ljudböcker som Gerhard läst in, men jag hoppas på
att det kommer fler. Jag ser redan fram emot att lyssna på ljudboken som kommer
i början av året, visserligen med lite blandade känslor eftersom den verkar
handla om förintelsen. Det vore underbart om Gerhard kan läsa in Dostojevskijs
Brott och straff, som jag gav upp på i somras men gärna vill läsa någongång.
En sak är säker, Dracula är en bok som jag inte tänkt läsa
och om det varit någon annan än Gerhard Hoberstorfer som läst in den så hade
jag inte ägnat drygt 16 timmar åt att lyssna på en bok som jag tycker är ganska
tråkig. Det händer inte särskilt mycket i boken och det är inte speciellt
skrämmande, vilket kan bero på att jag är lite mer blasé angående vampyrer än de
som läste boken i slutet av 1800-talet. I korthet så handlar boken om Jonathan
Harker som åker på en affärsresa till Transsylvanien där han träffar greve
Dracula. Sedan kommer Dracula till London och ställer till med oreda och jagas
av Harker, doktor Abraham van Helsing och några som jag glömt namnen på. En sak
slår mig dock, det är att kvinnosynen är väldigt förlegad och känns unken med
mina lite modernare referensramar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar