Eftersom Maj Sjöwalls och Per Wahlöös klassiska deckare om
Martin Beck är aktuella igenom genom nyutgåvorna så har jag tagit tag i en
gammal tanke om att läsa om hela serien. Eftersom tiden inte riktigt räcker
till för att läsa dem i pappersformat så lyssnar jag på dem som ljudböcker. Jag
har nu kommit fram till den tredje boken i serien, Mannen på balkongen, och i
början av boken så var jag nära att ge upp på grund av att någon kommit på den
mindre brillianta idén att lägga på ljudeffekter. Jag har ingenting alls emot
att uppläsaren illustrerar med rösten att någon pratar med tuggummi i munnen
eller med en pipa i mungipan (vilket en av poliser i böcker har tämligen ofta).
I början av den här boken så har man dock lagt in ljudeffekter som
kaffedrickande (sked slamrar i kopp), kontorsmiljö (telefoner som ringer och
skrivmaskinsknatter), promenad i park (fågelkvitter) med mera. Dessutom så har
man valt låta andra skådespelare dramatisera inspelade förhör som de lyssnar
på, vilket är extremt irriterande. Som tur var så slutade olaterna efter ett
tag så att jag kunde lyssna vidare utan störa mig.
Det är sommar i Stockholm (igen, för tredje boken i rad) och
i staden härjar en rånare som brutalt slår ner sina offer innan han rånar dem.
När en liten flicka hittas mördad i samma park samma kväll som rånaren slår
till så gäller det för polisen att snabbt hitta honom. När ytterligare en liten
flicka hittas mördad så för polisen en kamp mot klockan för att hitta mördaren
trots att de har väldigt få ledtrådar att gå efter. Det enda tipset som finns
är en uppgift om en man på en balkong.
Det finns inte så mycket att säga om Mannen på balkongen,
den är likhet med de två tidigare jag lyssnat på bra skriven och håller en
kvalitet som många nya deckare bara kan drömma om. Eftersom jag har saknat
Gunvald Larsson lite i både Roseanna och Mannen som gick upp i rök, så är det
trevligt att han äntligen gjort entré.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar