torsdag 7 mars 2019

Steglitsan


Theo Decker är en ung pojke när han mirakulöst överlever en explosion på ett konstmuseum där hans mamma omkommer. Under de kommande åren kommer han att bli helt uppslukad av en liten vacker målning, Steglitsan, som anses vara ovärdelig. Samtidigt försöker han navigera sin nya tillvaro med saknaden och skuldkänslorna efter mammans död och den frånvarande pappan som övergav familjen.

Steglitsan av Donna Tartt är en bok som stått oläst i min bokhylla i flera år utan att det blivit av att jag har läst den. När den nu även fanns i min Letto när jag var på min resa och inte hade så många böcker kvar att välja mellan blev det så att jag började läsa boken och blev helt uppslukad av den. Jag tyckte att inledningen var väldigt stark, men att den sedan tappade en del i mitten för att sedan ta sig igen mot slutet. Även om det är en bra roman som lämnar avtryck, så tycker jag att den är i längsta laget med sina 780 sidor.

1 kommentar:

Carina Middendorf sa...

Åh, "Steglitsan" är en av mina absoluta favoritböcker! Det är nog snart dags för en inläsning.