Då har det blivit dags att summera bokåret 2011 och det blev;
50 lästa böcker
12 ljudböcker
58 var på svenska
4 var på engelska (skärpning)
29 gavs ut 2011
16 var deckare
8 var biografier/fakta
6 var skrivna av tyskspråkiga författare
35 var skrivna av män
24 var skrivna av kvinnor
3 var skrivna av 1 man och 1 kvinna
Årets bästa bok; Att föda ett barn
Årets "nya" författare; Haruki Murakami
Årets tjockaste bok; Svärdet och spiran
Årets mest magiska upplevelse alla kategorier; Jamie Cullum på Dalhalla, särskilt extranummret Gran Torino där han ensam med flygeln fyllde upp hela stenbrottet efter urladdningen i Mixtape.
lördag 31 december 2011
måndag 26 december 2011
Palo Alto
Rocky om kändisar
lördag 24 december 2011
Lucka 24 - Hanna
fredag 23 december 2011
Lucka 23 - Vår kokbok

torsdag 22 december 2011
TV i juletid
Julen är inte bara glädjens högtid, det är också den tid på året då tv-kanalerna visar en massa filmer och miniserier. Några av de saker som jag skrivit om här på bloggen under hösten visas på tv under julen.
Klockan 19,50 på julafton visar SVT2 Den Girige för de som inte kunnat se den hyllade föreställningen på Dramaten eller under Riksteaterns turné under hösten.
Klockan 13,25 på juldagen visar TV3 en filmatisering av Stolthet och fördom från 2005.
Klockan 21,00 på annandagen börjar TV3 visa Svärdet och spiran i fyra delar för andra året i rad.
Andra bra filmer som visas i jul är Sagan om Ringen, Harry Potter, Miss Secret Agent, 27
dresses, Sällskapsresan, Snowroller och Amadeus.
dresses, Sällskapsresan, Snowroller och Amadeus.
Dessutom kommer det nya avsnitt av Morden i Midsomer och På Spåret. På julafton får man inte glömma att se Tage Danielssons fantastiska Karl-Bertil Jonssons julafton för en påminnelse om vad som är viktigt med julen. Nu är det dags att lukta på glöggen.
Lucka 22 - Utvandrarna
onsdag 21 december 2011
Lucka 21 - Till dess din vrede upphör

tisdag 20 december 2011
Skuld

Det är alltid roligt att upptäcka att det finns fler gillar böcker som man upptäckt av en lycklig slump. När författaren Bengt Ohlsson skulle utse årets bästa böcker i DN så utsåg han Brott och Skuld till årets bästa skönlitterära böcker. Även SVTs Magnus Utvik har tipsat om och hyllat böckerna i det här
Lucka 20 - Fågeln som vrider upp världen

måndag 19 december 2011
Lucka 19 - Idag hade jag helst inte velat träffa mig själv

söndag 18 december 2011
Lucka 18 - Svärdet och spiran

Vad handlar då Svärdet och spiran om? Den utspelar sig i England 1123-1174 under en tid då landet skakades av en långvarig och blodig strid om kronan. I Kingsbridge har en kompetente prior Philip tagit över det misskötta klostret och drömmer om att bygga en katedral. Byggaren Tom drömmer om att få bygga en katedral, men omständigheterna gör att han nu vandrar genom landet på jakt efter arbete så att familjen kan överleva vintern. Samma natt som Tom kommer till Kingsbridge så brinner den gamla förfallna katedralen och han ser sin chans att få förverkliga sina drömmar. Det är byggandet av katedralen, med alla problem som uppstår längs vägen, som är ryggraden i detta mäktiga romanbygge.
lördag 17 december 2011
Lucka 17 - Dödgrävaren dotter

Dödgrävarens dotter, är en av dem. I centrum för berättelsen finns 16-åriga Rebecca vars familj är tyskjudisk och har flytt undan nazisterna. Det enda arbete som pappan, som varit matematiklärare, får är som dödgrävare och kyrkogårdsvaktmästare. Efter att pappan dödat sig själv och mamman lämnar Rebecca hemmet och skapar sig ett nytt liv. Efter att ha hamnat i ett äktenskap med en misshandlande man flyr hon tillsammans med sin begåvade son och skapar
en ny identitet som hon bygger ett nytt liv för sig och sonen med. Oates själv säger att berättelsen delvis bygger på hennes farmors liv.
Den höga produktiviteten lär för övrigt bero på att hon disciplinerat sitter och skriver 7-8 timmar om dagen.
fredag 16 december 2011
Lucka 16 - Låt den rätte komma in

torsdag 15 december 2011
Lucka 15 - En förtjusande man

har hon bland annat tagit upp missbruk, cancer, ätstörningar, kvinnomisshandel,
depressioner och att gå vidare efter sin älskades död. En förtjusande man från 2009 är inget undantag. Här är det fyra väldigt olika kvinnor som står i centrum, det som de har gemensamt är den karismatiske politikern Paddy de Courcy som påverkat deras liv. Det hela börjar med att Paddy de Courcy meddelar att han ska gifta sig, vilket påverkar de fyra kvinnorna på olika sätt. Det är Lola som är Paddys flickvän, men inte den som han friat till. Det är journalisten Grace som kände Paddy för länge sedan. Det är Grace syster Marnie som inte kan glömma sin första kärlek, Paddy de Courcy. Sedan är det den Alicia, den blivande frun som är inställd på att bli den perfekta politikerhustrun, men känner hon sin blivande man på riktigt. En förtjusande man är en väldigt bra bok som belyser ett viktigt ämne, utnyttjande och olika sorters misshandel av kvinnor. Men som alltid när det gäller Marian Keyes med en stor portion humor.
onsdag 14 december 2011
Lucka 14 - Krigsfotografen

tog honom från Nordafrika till slutstriden i Berlin via Italien, London, landstigningen i Normandie (där han var med i den första vågen) och befrielsen av Paris. Eftersom militären ville ha kriget dokumenterat så lät de krigsfotografer följa med dem, vilket är en av anledningarna till att Robert Capa kunde vara med i hetluften så pass ofta. Texten i boken är helt ok, Capa berättar hur han upplevde det han var med om, men det är i fotografierna som den starka och påträngande historien finns. Det var mot de vanliga människorna som Capa för det mesta riktade sin. Vi får träffa en mor i Londons fattigkvarter som läser brev från sonen som är vid fronten. Det äldre paret i London som dukat upp te med en tunna som bord med en duk i skyddsrummet. När
Charles de Gaulle håller tal i det befriade Paris vänder Capa kameran dels mot den stora folkmassan och dels mot en liten pojke som sitter med ena fingret i näsan på en stridsvagn. Bilden på bonden i Ardennerna som med en hacka begraver sin stupade häst i den frusna marken är hjärtskärande i sin enkelhet. Alla bokens 121 fotografier är värda att studeras närmare.
tisdag 13 december 2011
Nobelfestsoro
Inför lördagen nobelfest så var jag orolig för hur det skulle gå för vår svenske litteraturpristagare Tomas Tranströmer. Hur skulle han ta sig nerför trappan i blå hallen? De kan ju inte installera en sån där trapphiss där man sitter som på en slags stol. Kommer de att komma ihåg att skära maten åt Tomas så att han får i sig maten? Det skulle ju inte se så bra ut om fru Tranströmer eller kulturministern sitter och delar maten i tv. Transporten löste sig ju genom att han rullades in i rullstol. Tyvärr kunde jag inte titta på festen eftersom den krockade med jobbets julfest, men ingen har berättat om att han verkade ha några problem med att få i sig maten. Nu har det visat sig att även Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund skrivit här bland annat om när han slogs av tanken att han kanske var på väg att ta livet av Tranströmer.
Lucka 13 - De kanske lämpade
första gången på gymnasiet. Dessvärre så finns boken inte längre att få tag på i handeln, men den finns på Bokbörsen och bibliotek.
måndag 12 december 2011
Lucka 12 - Harry Potter
Jag kommer så väl ihåg sommaren då jag upptäckte böckerna om trollkarlen Harry Potter. Efter det första året av studier så var jag hemma över sommaren för att jobba på mitt gamla jobb och i en bokaffär. När den fjärde Harry Potter-boken, The goblet of fire, släpptes på engelska så hade jag inte så stor koll på böckerna, men det var många som pratade om dem inklusive min mamma och min syster. Till slut blev jag nyfiken och lånade syrrans exemplar av Harry Potter and the philosophers stone och fastnade på en gång. Jag plöjde de fyra första böckerna i en följd och har under de tio år som gått sedan den sommaren läst de resterande tre böckerna så fort de släppts och sett alla åtta filmer utan att intresset svalnat. Även om böckerna blivit mörkare och mörkare så har de hela tiden behållit sin mänsklighet, humor och de problem som man har i tonåren. Självklart så vet jag att Hogwarts inte finns på riktigt, men det finns ändå så finns det ett litet hopp inom mig som säger trollkarlsskolan finns någonstans och att det går ett långt rött tåg från plattform 9 3/4 på Kings Cross Station i London.
söndag 11 december 2011
Lucka 11 - Tystnadens historia och andra essäer

Innan Peter Englund blev Svenska Akademiens ständige sekreterare så skrev han en rad historiska böcker som för det mesta handlar om krig, trettioåriga kriget, första kriget och slaget vid Poltava. Men han har även skrivit tre essäsamlingar, där jag anser att den bästa är Tystnadens historia och andra essäer. Även om Peter Englund i sina historiska tegelstenar varit duktig på att lyfta fram den lilla människan som befinner sig i krigets kaos så är det i de 14 essäer som ingår i den här samlingen som det vardagliga verkligen får ta plats. Utöver tystnadens historia som finns i titeln så får vi även bekanta oss med historien bakom föremål som vi idag tar för givna som hamburgarens, skruvmejselns, massagestavens, glasögonens, gemets och skylfönstrets historia. Det finns även en essä om världens första finansbubbla som orsakades av hissnande spekulationer i tulpanlökar. Som alltid när det gäller Peter Englund så är välskrivet, intressant och väldigt läsvärt.
lördag 10 december 2011
Lucka 10 - Dikter och prosa 1954-2004

måste ha ett eget exemplar av Dikter och prosa 1954-2004 och eftersom jag var snabb nog att skicka en beställning cirka klockan 13,03 till Adlibris med mobilen så fanns den i brevlådan redan efter ett par dagar. Jag var redan innan bekant med Tranströmer och läst en del av honom, men det är först nu jag äger en av hans böcker. Som titel Dikter och prosa 1954-2004 antyder så innehåller den Tranströmers samlade verk med diktsamlingar och ett avslutande prosastycke
om hans uppväxt. Den här utgåvan släpptes till Tranströmers 80-årsdag i våras och är som grädde på moset oerhört vacker.
fredag 9 december 2011
Lucka 9 - Den underbara pumpan
torsdag 8 december 2011
Lucka 8 - Utrensning

Med sin tredje roman Utrensning har den har den finska författaren Sofi Oksanen slagit nock på litteraturvärlden och kammat hem en massa priser som Nordiska rådets litteraturpris, Runebergspriset, Finlandiapriset och har sålts till 30 länder. Utrensning berättar ett stycke av 1900-talets blodiga samtidshistoria som hamnat i skymundan. Berättelsen kretsar kring två kvinnor från två olika generationer som har en gemensam historia. Det är Aliide som var ung när Sovjet ockuperade hennes hemland Estland under andra världskriget och som i hemlighet är förälskad i sin svåger som är motståndsman, det är en kärlek som får Aliide bli förrädare. Den andra kvinnan är Zara som är en ung rysk kvinna som blivit ett offer för trafficking och som efter att ha rymt från sin hallick hamnar i Aliides trädgård och det visar sig att de två kvinnorna har mer gemensamt än de tror. Utrensning är en av de starkaste och viktigaste böcker som kommit de senaste åren och det ska bli ett nöje att följa Sofi Oksanens författarskap framöver.
onsdag 7 december 2011
Lucka 7 - Nalle Puh

Berättelsen om Nalle Puh, björnen med den lilla hjärnan och det stora hjärtat, introducerades för mig genom kassettband där Allan Edwall läste böckerna och sedan dess har Sjumilaskogen med dess invånare följt mig genom livet. Jag må idag vara en vuxen som tillbringar dagarna på ett kontor, men jag brister fortfarande ut i ett Tiddeli-pom när den första snön faller och spelar gärna puhpinne när tillfälle bjuds. De översättningar som Brita af Geijerstams gjorde på 1930-talet av Nalle Puh och Nalle Puhs hörna är så bra gjorda att det är ingen skillnad om man läser böckerna på svenska eller engelska, det är exakt samma bok med samma känsla. Det ska bli ett nöje att introducera nästa generation i släkten för Nalle Puh, Nasse, Tiger, Kanin, Kängu, Ru, I-or och Christopher Robin.
tisdag 6 december 2011
Lucka 6 - Inre säkerhet

måndag 5 december 2011
Dödssynden

Harper Lees enda bok Dödssynden (To kill a mockingbird) är en av de böcker som jag tänkt läsa under några års tid, men som jag aldrig kommit mig för att börja på (trots dess behändiga format på knappt 300 sidor). Efter att ha varit på föreläsningen Systrar, egna rum och galna kvinnor på vinden där Lena Edman Kjersen rekommenderade Dödssynden bland annat för att den handlar om något så ovanligt som en riktigt god man kände jag att nu är det dags. Det kände även mamma som gick raka vägen hem och beställde ett exemplar av boken som hon lånade ut till mig innan hon läst det, trots vetskapen om min gedigna reservationslista på biblioteket. Eftersom höstens läsning bestått av tvåveckorslån av nya böcker från biblioteket så har inte boken blivit läst förrän nu.
Dödssynden utspelar sig staden Maycomb i Amerikanska södern på 1930-talet och det är åttaåriga Scout som är berättaren. Scout bor tillsammans med sin äldre bror Jem och deras pappa Atticus, som är advokat, i en sömnig stad på landbygden där allt skvaller färdas med ljusets hastighet mellan kvinnorna och de svarta är anställda hos de vita. En dag ställs saker på ända då en svart man anklagas för våldtäkt på en vit kvinna och advokaten Atticus Finch och bestämmer sig för att den anklagade ska få en rättvis rättegång, vilket inte var normen. Rättegången får indignationen och hatet att växa i det lilla samhället och Scouts ögon öppnas för orättvisorna i samhället och hur den svarta berfolkningen behandlas.
Eftersom Dödssynden är en bok som belyser rasismen i det amerikanska samhället fårstår jag att den spelade en stor roll när den kom ut 1960. Ska man som Harper Lee bara skriva en bok i sitt liv så är det lika bra att skriva en bra och viktig bok som påverkar samhället och som (skrämmande nog) är aktuell 40 år senare.
Lucka 5 - Tordyveln flyger i skymningen

söndag 4 december 2011
Lucka 4 - Vredens druvor

När familjen Joad vräks från sin gård i Oklahoma packar de alla ägodelar på sin skraltiga bil för att söka lyckan i det förlovade landet Kalifonien där de hört att det ska finnas arbete på bomullsfälten och på fruktodlingarna. Kalifonien är inte paradiset utan är istället översvämmat med desperata människor på jakt efter arbete vilket arbetsgivarna utnyttjar genom att betala ut löner så låga att de inte går att leva på. Låter det som en rolig bok? Kanske inte, men det är en oerhört bra bok som verkligen står sig än idag tillsammans med Thorsten Jonssons översättning från 1940. Med det ekonomiska klimat som råder idag visar John Steinbeck på att det inte är så mycket som förändrats de senaste 70 åren.
lördag 3 december 2011
Lucka 3 - Ronja Rövardotter

fredag 2 december 2011
Lucka 2 - Stolthet och fördom

Även bakom lucka nummer två så döljer det sig en klassiker, den här gången är det Jane Austens mästerverk Stolthet och fördom från 1813 som jag vill tipsa om. Jag har läst Stolthet och fördom flera gånger både på svenska och på engelska och njutit varje gång. Den senaste gången var i somras då boken kom ut i en fantastisk nyöversättning gjord av duktiga Gun-Britt Sundström. När jag läser berättelsen om kärleken mellan den okuvliga Elisabeth Bennet och den snobbige mister Darcy så känns det inte alls som att det gått 198 år sedan den kom ut för första gången.
Stolthet och fördom är den enda bok i den här adventskalendern där det går lika bra att se en filmatisering som att läsa boken. Den aktuella filmatiseringen är den på 5,5 timme som BBC gjorde 1995 med Colin Firth som mister Darcy.
torsdag 1 december 2011
Lucka 1 - Sagan om den lilla, lilla gumman

söndag 27 november 2011
Eldvittnet

På Birgittagården, som är en anstalt för unga kvinnor med destruktivt beteende utanför Sundsvall, hittas en natt en av flickorna mördad i sin säng med händerna för ansiktet och ingen har sett någonting. Den legendariske polisen Joona Linna är tjänstledig från sin tjänst på Rikskriminalpolisen och är föremål för en internutredning, men skickas som observatör till Sundsvall för att hjälpa till. Det är en bra och välskriven deckare som håller ihop på ett betydligt bättre sätt än de tidigare böckerna utan att sväva ut i så många långa orealistiska våldsskildringar. Dock finns det några passager i boken som jag gärna hade varit utan och som inte tillför berättelsen något.
På det stora hela så är det här en riktigt bra och spännande deckare och ska man läsa en svensk deckare under 2011 så är Eldvittnet alldeles utmärkt alternativ. Jag tycker även att det är roligt att boken till den största delen utspelar sig en bit upp i landet där jag känner mig mer hemma. Avstickarna till Åre, Duved och Sveg kändes uppiggande för en jämte.
onsdag 23 november 2011
I väntan på advent
Det börjar nu dra ihop sig till advent som jag tycker är en av de mysigaste tiderna på året med alla tända ljus, både levande och elektriska. I år lyser dock snön och minusgraderna med sin frånvaro än så länge, så den rätta känslan har inte infunnit sig än. Den kommande helgen kommer dock att gå i advents tecken med julbak och pyntande. Tanken är att det ska bakas lussekatter, mjuk pepparkaka, drömmar och bondkakor med rostade havregryn så att det räcker över trettonhelgen (vilket inte brukar vara något större problem). Jag håller även på att förbedera min första adventskalender här på bloggen. Det kommer att bli 24 läsvärda böcker av 24 bra författare. Håll ögonen öppna efter en massa lästips i december.
tisdag 22 november 2011
En känsla av skuld

Det första som slog mig när jag hämtade boken på biblioteket var att En känsla av skuld är en betydligt tunnare bok än de tidigare, blott 208 sidor, och att Mona Seiler inte är med. En känsla av skuld är inte en deckare i den vanliga bemärkelsen som följer polisens arbete för lösa gåtan. Berättelsens centrum är Paul Dahls död, ett dödsfall som det till en början inte verkar vara något konstigt med. Men när det vid obduktionen visar sig att Paul har sår i huvudet som blivit tvättat och överkammat så börjar polisen en utredning. Istället för att följa utredningsarbetet så får vi följa Pauls vänner en och en vid tiden runt hans död och de bär alla på en känsla av skuld. I vanlig ordning när det gäller Christa Bernuth så är det en välskriven berättelse som blivit fint översatt av Karin Andrae. Det är riktigt uppfriskande med en annorlunda deckare, särskilt en så välskriven som den här.
lördag 19 november 2011
Death of a polaroid - A Manics Family Album
För de som inte känner till Nicky Wire så är han bassist och textförfattare i det walesiska bandet Manic Street Preachers. Dessutom så har det nu visat sig att han är ett stort fan av polariodfoton. Nicky Wire har skrivit ett förord och en lång kommentar till bilderna i boken. Bilderna är uppdelade i tre delar där den första delen är bilder som tagits för att testa ljus och sådant innan fotosessioner med bandet och som Nicky bett att få som minne. Den andra, och största delen, är fotografier tagna av den japanske fotografen Mitch Ikeda som i många år följt med bandet på turnéer. Den tredje delen är fotografier tagna av Nicky Wire själv. Mitch Ikedas bilder är de bästa och är en blandning av bilder på bandet, turistbiler och landskapsbilder. Mitch har även lagt ner mödan att på varje polariod skriva vad bilder föreställer (blue sky, road to north etc) och datum med exakt klockslag som bilden tagits, vilket ger bilderna ytterligare en dimension.
Death of a polarid - A Manics Family Album är en bok som vänder sig till oss som gillar Manic Street Preachers musik så jag rekomenderar den inte till de som inte är bekant med bandet. För de som har Spotify och känner sig nyfiken på musiken så finns alla skivorna där.
tisdag 15 november 2011
Bokbesvikelser
Det är alltid lika tråkigt när böcker som man sett fram emot att läsa och väntat på att biblioteket ska skicka SMS om att boken finns att hämta och när man väl sitter med den i handen känner att man inte alls kommer in i historien. Det har dessvärre hänt flera gånger i höst. Först var det Jonas Karlssons tredje novellsamling Spelreglerna som inte alls lockade till läsning. Sedan var det Terézia Moras Alla dagar och Andrew Davidsons Gargoylen som jag gav upp på. Senast idag på lunchen, som jag för ovanlighets skull tillbringade med en bok, insåg att Siri Hustvedts nya bok Sommaren utan män som jag längtat efter lämnade mig likgiltig. Det är fullt möjligt att några av dessa böcker får en andra chans lite längre fram, men just nu sätter jag mitt hopp till att de två återstående böckerna på min reservationslista Lars Keplers Eldvittnet och Christa Bernuths En känsla av skuld är bättre.
söndag 13 november 2011
Den Girige
I går lördag var jag och mamma iväg och såg Dramatens uppsättning av Molières Den Girige som under sin turné med Riksteatern stannade till i Östersund för att ge två utsålda föreställningar. Jag tycker att det är roligt att Dramaten tar ut en del av sina föreställningar på turné så att även vi som inte bor i Stockholm har en chans att se dem. Den här föreställningen var så populär att det kom en hel busslast från Sundsvall för att se den. Den här uppsättningen av Den Girige har regisserats av Gösta Ekman och när den hade premiär på Dramatens Lilla scen i oktober 2009 fick den idel lovord av kritikerna.
Hur var då pjäsen? Den var helt fantastiskt bra, rolig och väldigt välspelad. Framförallt så var Johan Rabaeus som spelade huvudrollen Harpagon helt fantastisk. Det var verkligen en njutning att få se en sådan begåvad skådespelare på en teaterscen. Gösta Ekman har gjort en del ändringar i pjäsen som jag tyckte passade in väldigt bra. Det är klart att man i en komedi som skrevs 1668 måste uppdatera vissa saker för att publiken ska kunna ta till sig den komiska eftersom referensramarna ändras över seklerna. Det är dock tydligt att problemet med giriga människor som bara vill ha mer och mer är något som är lika aktuellt nu som fär 343 år sedan. Dock var det en farbor i publiken som ansåg att det var för mycket Gösta Ekman och buskis över föreställningen och att han mådde dåligt där han satt i sin stol. Av de långa, varma applåderna och de många skrattsalvorna att döma så var hans åsikter inte delade av majoriteten av publiken. När Johan Rabaeus kom in på scenen för att tacka för applåderna efter föreställningens slut så gav vi honom en stående ovation som pågick tills föremålet för den tyckte att det räckte och bad oss gå hem.
onsdag 9 november 2011
Cold Spring Harbor

Det är helt klart så att Richard Yates bok Cold Spring Harbor från 1986 och som nu kommit ut i en svensk översättning inte fått den behandling som den borde av mig. Anledningen till det är att den råkat krocka med att det varit målare i lägenheten som inneburit ett mer spartanskt leverne
och flyttande av möbler mellan rummen, vilket lämnat mindre tid och ork över till läsandet. Boken vinner inte på att läsas korta stycken i taget när man håller på att somna sittande.
Cold Spring Harbor utspelar sig till största delen runt Cold Spring Harbor som ligger på Long Island och där får vi följa ett antal livsöden under några år på 1940-talet. Det är den pensionerade arméofficeren Charles Shepard som grämer sig över att han missade det första världskriget och livet blir inte lättare av att han måste ta hand om sin fru som dricker för mycket. Sonen Evan ställde till med en del bekymmer som ung, men det gottgjordes då han var sjutton år och förälskade sig i bilar. Utöver bilar så förälskar sig Evan även i Mary och hamnar snart i ett misslyckat äktenskap på grund av en graviditet, som dock inte blir långvarigt. En dag när Evan ska köra Charles till en ögonläkare i New York så går bilen sönder och den dörr de ringer på för att få låna telefonen kommer att ha en stor påverkan på deras liv. I lägenheten bor familjen Drake, den frånskiljda mamma Gloria som pratar alldeles för mycket (och är generös med självmedicineringen av whiskey), dottern Rachel som är blyg och som Evan förälskar sig i samt den veke 16-årige sonen Phil.
Cold Spring Harbor är en väldigt bra och välskriven bok, även om jag tycker att den inte fullt når upp till samma nivå Revolutionary Road och Easter Parade som är de böcker av Richard Yates som tidigare kommit ut på svenska. Jag känner verkligen för karaktärerna i boken när jag läser, jag känner sympati med Rachel som vill vara till lags och skäms när Gloria håller sina långa alkoholsliriga monologer. Cold Spring Harbor är en bok som jag definitivt rekommenderar andra att läsa, dessutom så är den inte mer än 200 sidor lång vilket är ett behändigt format.
lördag 5 november 2011
National Treasures
Det är intressant att lyssna igenom ett bands hela karriär kronologiskt eftersom det då går att höra hur de har utvecklats, och om man dessutom ser alla musikvideor för även en känsla för hur det visuella intrycket ändrats. En sak som dock slår mig och som jag inte tänkt på är att det inte finns någon singel från skivan Journal for Plague Lovers som kom 2009. Däremot är det sex stycken singlar från deras debutalbum Generation Terrorists från 1992. Alla låtar på samlingen har kanske inte lämnat några djupare spår men det är överlag en väldigt hög nivå på låtarna. Det skulle ha varit roligt att vara på Manics konsert i London i december då de kommer att spela alla 38 singlarna.
torsdag 3 november 2011
Ännu en bokvinst
Jag börjar misstänka att det kanske inte är så många som tävlar på Boktipset eftersom jag nu vunnit för andra gången på en månad. Dessutom på två försök. Den här gången har jag vunnit ett signerat exemplar av Kee Marcellos biografi Rockstjärnan Gud glömde och nya skiva Redux:Europe. Boken läste jag som visserligen som e-bok i helgen, läs mer här, men det är alltid trevligt med en gammal idols autograf. Skivan Redux:Europe består till största delen nya versioner av Europelåtar och de är annorlunda jämfört med originalversionerna. En sak är i alla fall säker, Joey Tempest är en bättre sångare än Kee Marcello, men Kee Marcello är en betydligt bättre gitarrspelare.
måndag 31 oktober 2011
Rockstjärnan Gud glömde

Kee Marcello, eller Kjell Hilding Löfbom som han är döpt till, började drömma om att bli rockstjärna på pojkrummer i Umeå på 1970-talet där han övade på sin gitarr i timmar. Efter att ha flyttat till Stockholm och arbetat med Noice, Mikael Rickfors och bildat bandet Easy Action så kom chansen att stå på de stora scenerna när Europe tog in honom som ersättare för John Norum, som hoppade av efter att The final countdown släppts. Tillsammans med de övriga i bandet kastas Kee in i en värld av dekadent med sex, drugs and rock'n'roll. Boken är den ocensurerade berättelsen om att leva pojkdrömmen med en massa droger och om hur han får ett brutalt uppvaknade i verkligen med ett drogberoende.
Rockstjärnan Gud glömde är en helt okej rockbiografi som är lättläst och innehåller en hel del anekdoter från rockvärlden som oftast är underhållande. En sak som är förvånande är att Kee Marcello fortfarande är vid liv och kan berätta om sitt liv efter allt pulver han dragit upp i näsan. En intressant sak är att det även kommer ut en bok om Europe, Only young twice, i höst som jag nu är väldigt sugen på att läsa för att få en annan sida av historien.
fredag 28 oktober 2011
En uppdaterad kanin
Som ni ser så har jag gjort lite förändringar här på bloggen med ett nytt utseende och ett nytt namn. Det finns ingen anledning till oro, förändringarna är endast kosmetiska för att göra det med tydligt att bloggen mest handlar om böcker (och lite kakor).
Namnändringen kommer av jag fått respons på att namnet Den Glada Försökskaninen är ett konstigt namn och inte visar på att det är en bokblogg.
Gå din väg men stanna

Gå din väg men stanna handlar om Hanna som sedan Hon går genom tavlan, ut ur bilden blivit 31 år gammal och en ganska framgångsrik författare. En natt på Blue Moon Bar träffar Hanna Alex och det är kärlek vid första och han stannar kvar trots all ångest och bulemi som Hanna konstant brottas med. Situationen blir inte lättare av att Alex har två barn som Hanna plötsligt förväntas vara styvmamma till trots att hon knappt klarar av att ta hand om sig själv. Alex stannar trots alla Hannas problem kvar hos henne och är fast besluten att hjälpa henne bli frisk.
Gå din väg men stanna är en bra och välskriven bok som berör, även om den bitvis blir jobbig att läsa eftersom Hanna bitvis mår så fruktansvärt dåligt. Det märks att Johanna Nilsson är en van och produktiv med ganska många böcker bakom sig vid det här laget och trots att det här är den tredje boken hon ger ut i år så håller hon hög nivå.
måndag 24 oktober 2011
Brott

Brott är en bok som håller en väldigt hög klass med ett bra språk och intressanta karaktärer både bland förövare och offer. Det var väldigt skönt att läsa om brott som är en del av det vanliga livet som kontrast till alla stora gåtor som de brukar brottas med i de flesta deckare. Jag ser fram emot Ferdinand von Schirachs nästa bok Skuld som snart kommer på svenska.
söndag 23 oktober 2011
Änglamakerskan
En hel familj, utom den ettåriga dottern Ebba, försvinner spårlöst under en påsklunch 1974 på ön Valö utanför Fjällbacka. När Ebba många år senare återvänder till ön tillsammans med sin man Mårten för att de ska försöka rusta upp huset och renovera sig ur sorgen efter sin döde son så dröjer det inte länge förrän de utsätts för ett mordbrandsförsök och hittar intorkat blod under matsalsgolvet. Det verkar som att lösningen finns i den tragiska händelsen 1974.
Änglamakerskan är en ordinär dussindeckare som egentligen inte tillför något mer än en stunds underhållning. Camilla Läckberg vet i alla fall hur man bygger upp en deckare, även om en hel del känns som standardformat 1A, och skriver med ett flytande språk som är lätt och snabbläst. Som vanligt när det gäller Läckbergs deckare så tar det igenkännande vardagliga med bråkande tvillingar och likande stor plats, även om ingen tack och lov bränner tungan när de dricker te den här gången. Det finns en sak som stör mig i böckerna och det är att Erika hela tiden måste lägga näsan i blöt och råka illa ut. Den här gången går hon till och med bakom ryggen på sin man, polisen Patrik, och inleder ett samarbete med en av poliserna på stationen för att kunna bedriva lite privatspaningar.
torsdag 20 oktober 2011
Den som väntar på något gott...
måndag 17 oktober 2011
Augustprisnomineringar
Idag har nomineringarna till årets Augustpris presenterats och jag har läst en av böckerna Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Jag känner inte heller något omedelbart behov av att läsa någon av de andra böckerna.
Årets svenska barn- och ungdomsbok:
”Vita streck och Öjvind” av Sara Lundgren
”Konstiga djur” av Lotta Olsson
”Pojkarna” av Jessica Schiefauer
”I den tysta minuten mellan” av Viveca Sjögren
”Cirkeln” av Mats Strandberg, Sara Bergmark Elfgren
”Petras prick” av Maria Nilsson Thore
Årets svenska skönlitterära bok:
”Korparna” av Thomas Bannerhed
”En kubikmeter jord” av Sören Bondeson
”Flod” av Carolina Fredriksson
”Lacrimosa” av Eva-Marie Liffner
”Rekviem för John Cummings” av Bengt Ohlsson
”Välkommen till den här världen” av Amanda Svensson
Årets svenska fackbok:
”Spektrum” av Johan Svedjedal
”Och i Wienerwald står träden kvar” av Elisabeth Åsbrink
”Ni har klockorna – vi har tiden” av Lennart Pehrson
”Skymningssång i Kalahari. Hur människan bytte tillvaro” av Lasse Berg
”Alla monster måste dö! : gruppresa till Nordkorea – ett reportage” av Magnus Bärtås, Fredrik Ekman
”Trädets tid” av Christel Kvant
Årets svenska barn- och ungdomsbok:
”Vita streck och Öjvind” av Sara Lundgren
”Konstiga djur” av Lotta Olsson
”Pojkarna” av Jessica Schiefauer
”I den tysta minuten mellan” av Viveca Sjögren
”Cirkeln” av Mats Strandberg, Sara Bergmark Elfgren
”Petras prick” av Maria Nilsson Thore
Årets svenska skönlitterära bok:
”Korparna” av Thomas Bannerhed
”En kubikmeter jord” av Sören Bondeson
”Flod” av Carolina Fredriksson
”Lacrimosa” av Eva-Marie Liffner
”Rekviem för John Cummings” av Bengt Ohlsson
”Välkommen till den här världen” av Amanda Svensson
Årets svenska fackbok:
”Spektrum” av Johan Svedjedal
”Och i Wienerwald står träden kvar” av Elisabeth Åsbrink
”Ni har klockorna – vi har tiden” av Lennart Pehrson
”Skymningssång i Kalahari. Hur människan bytte tillvaro” av Lasse Berg
”Alla monster måste dö! : gruppresa till Nordkorea – ett reportage” av Magnus Bärtås, Fredrik Ekman
”Trädets tid” av Christel Kvant
söndag 16 oktober 2011
Sankta Psyko

Sankta Psyko är inte någon traditionell deckare med mordgåtor som ska lösas, det är en psykologisk spänningroman som är väldigt välskriven och spännande. Jag hade svårt att lägga ifrån mig den och läste tills ögonen föll ihop igår kväll och drömde sedan konstiga drömmar om bokens karaktärer. Det är sällan som en bok påverkar mig så pass mycket att jag drömmer om den, framförallt inte konstiga och läskiga drömmar.
Fikastund
lördag 15 oktober 2011
Bokhög
Förutom Tomas Tranströmers dikter, som jag inte kommer läsa från pärm till pärm, så är det Johan Theorins Sankta Psyko som är först ut.
torsdag 13 oktober 2011
Systrar, egna rum och galna kvinnor på vinden
Igår var jag och mamma på en föreläsning som hette Systrar, egna rum och galna kvinnor på vinden på biblioteket om kvinnliga författare med den inspirerande Lena Kjersén Edman som skrivit boken 52 kvinnliga författare. Det var roligt att det blev fullsatt, de fick till och med ta fram fler stolar. Publiken bestod till en övervägande del av kvinnor i övre medelåldern som faktiskt inte var klädda i Gudrun Sjödén-kläder (vilket ju är kulturtanternas uniform).
Lena Kjersén Edmans föreläsning är en snabbguide till kvinnornas litteraturhistoria från 1700-talet fram till i dag, från Mary Wollstonecraft till Sofi Oksanen. Den timmeslånga resan gick sedan via Mary Wollstonecrafts dotter Mary Shelly (Frankenstein), systrarna Brontë, Viktoria Benedictsson, Selma Lagerlöf, Virginia Woolf, Harper Lee, Nicole Krauss och Sigrid Combüchen till den fantastiska finska författarinnan Sofi Oksanen och hennes Utrensing. En del av böckerna som det pratades om hade jag redan läst, men jag blev ändå sugen på att läsa många av böckerna. Det enda negativa med föreläsningen var att den var i kortaste laget med en timme, jag hade gärna lyssnat i en timme till.
Ett parallellt tema i föreläsningen var böcker som samtalar med varandra, eller intertextualitet. Det innebär att böcker hänvisar till varandra eller att man tar en karaktär, ofta bifigur, från en bok och stoppar in i en ny berättelse. Det mest kända svenska expemplet på detta är Bengt Ohlssons bok Gregorius som handlar om prästen Gregorius som är en av karaktärerna i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas.
Då kan man fråga sig hur duktig är jag egentligen på att läsa kvinnliga författare? Av de 48 böcker som jag läst hittills under 2011 så är 20 skrivna av kvinnor, 26 skrivna av män (Leif GW Persson är överrepresenterad med 5 böcker) och 2 böcker är skrivna av en man och en kvinna. Det känns som ett relativt jämnt resultat och det just nu (av en slump) ligger mest kvinnliga författare och väntar på att bli lästa hos mig.
måndag 10 oktober 2011
Dubbelt upp
Så fort Peter Englund berättade att Tomas Tranströmer är årets nobelpristagare så kände jag ett omedelbart behov av att äga ett eget exemplar av Dikter och prosa 1954-2004 och eftersom jag skickade min beställning cirka 13,03 via Adlibris app i telefonen så fanns det exemplar kvar så att jag slapp vänta till november. Det är både bra och lite farligt att kunna beställa böcker via telefonen med en knapptryckning.
söndag 9 oktober 2011
Before the poison

Till en början saknade jag DCI Alan Banks och de andra poliserna i Eastvale, men den känslan varar inte så länge eftersom Before the poison är en helt annorlunda bok än de om DCI Alan Banks. Chris Lowndes är närmare sextio och efter att ha haft en lång och framgångsrik karriär som kompositör av filmmusik (musiken som ingen lyssnar på i en film, som flera karaktärer i boken påpekar) i Hollywood tillbaka i Yorkshire. Chris tanke var att han och hans fru Laura på ålderns höst skulle flytta till hans hemtrakter i Yorkshire, men livet ville annorlunda och Laura avled i cancer innan de fick chansen. Nu har Chris valt att i alla fall flytta till Yorkshire och köpt det isolerade Kilnsgate House landsbygden för att komma över sorgen efter Laura och skriva en pianosonat. När Chris för reda på att en man dog i huset för nästan 60 år sedan och att änkan avrättades för mordet väcks hans intresse och blir till en besatthet för att ta reda på vad som egentligen hände den där natten.
Eftersom Before the poison är fristånde från böckerna om DCI Alan Banks så är det en helt annorlunda typ av bok, men däremot inte sagt att det är en sämre bok. Snarare tycker jag att Before the poison är bättre och mer läsvärd än Peter Robinsons vanliga deckare. Before the poison är en välskriven bok som är väldigt läsvärd, så det är bara att hoppas på att den kommer i en svensk översättning snart.
torsdag 6 oktober 2011
Siri

När romanen börjar är Siri friherrinnan Wrangel, gift med löjtnant Carl Wrangel och har precis lärt känna den refuserade skriftställaren August Strindberg. Parallellt med att vi får följa hur Siri lär känna August och så småningom ställer till med en social skandal då hon lämnar sin man för August och för chansen att bli skådespelerska, så får vi följa den smutsiga skilsmässan 14 år senare. Att parallellt följa början och slutet på ett äktenskap är ett bra drag från Lena Einhorn eftersom det visar på hur mycket som kan förändrad mellan två människor (och det ju inte heller någon hemlighet hur äktenskapet slutade). Boken ger även en lite annan syn på ikonen August Strindberg och hur hans syn på tillvaron och svartsjuka får styra över Siri och deras barns liv.
För mig som i arbetet mentalt befinner mig i Stockholm runt sekelskiftet 1900 så ger böcker som utspelar sig där och då en annan dimension då jag kan följa personerna på Stockholmskartan från 1885 som hänger på jobbet. Jag känner mig dessutom mysigt välbekant med en del äldre titlar och uttryck som används.
Lena Einhorn har verkligen lyckats få liv i Siri och August i denna bra och välskrivna bok.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)