Den fransk-syriske serietecknaren Riad Sattouf
har nu kommit till den sjätte och sista delen i sin självbiografiska serieroman
Framtidens arab. Den här delen täcker åren 1994-2011 och börjar inleds när
Riad är sexton och vi får följa honom när han tar steget ut i vuxenvärlden och
inleder sin karriär som serietecknare. En stor del av berättelsen präglas av
mammans desperation för att få hem den yngste sonen Fadi, som pappan tagit med
till sitt hemland Syrien, och hur Riad hör pappans kritik i sitt huvud hela
tiden. Den enda kontakten med pappan är de brev Riad får där pappan på allt sämre
franska tycker att han ska komma till Syrien och läsa till läkare som sina
kusiner istället för att satsa på konsten.
Jag har verkligen gillat att läsa om Riads
uppväxt i Mellanöstern med en fot i Syrien och en fot i Frankrike (som kommer
att bli hans hemland) och en känsla av att inte riktigt höra hemma i något av
länderna. För mig har det varit gett en lite extra dimension att Riad och jag
är jämnåriga, men har haft så olika uppväxter. Även om det känns lite vemodigt
att jag inte kommer att få läsa fler delar, så känns det ändå som att den slutade
på rätt ställe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar