Kristina Sandbergs Att föda ett barn är en roman som tänkt läsa sedan den kom ut 2010, men av olika anledningar så har det inte blivit av förrän jag fick den i julklapp. Det visade sig snabbt att det var en perfekt julklappsbok eftersom den är lagom tjock, väldigt bra och med densitet i texten vilket gör att den räcker längre (till skillnad från nästan alla deckare som man knappt hinner börja på innan de tar slut).Att föda ett barn utspelar sig under ett år i slutet av 1930-talet och vi får följa tjugoåriga Maj som lämnat Östersund efter att ha blivit lämnad av sin pojkvän för att börja en ny tillvaro i Örnsköldsvik. Genom en kollega träffar Maj Tomas, som är nästan dubbelt så gammal, och det inte får hända händer när hon blir gravid. I äktenskapet som blev försöker Maj göra sitt bästa som hustru och att accepteras av sin nya stora fina familj i Örnsköldsvik samtidigt som magen växer med barnet som hon inte vet riktigt hur hon ska förhålla sig till. Med sig i bagaget har Maj även det sociala arvet med en rädsla för smutsen och skammen över att bli på det viset utan att vara gift först.
Kristina Sandberg har verkligen lyckats med gestaltningen av Maj. Jag känner verkligen för henne genom hela berättelsen och jag delar hennes mödor. Språket är helt underbart och kryper innanför skinnet. En sak som det skrevs en del om när boken kom ut var att det var flera som kände sig inspirerad till bakning av småkakor, vilket stämmer bra då det äts och bakas en hel del småkakor. Det är till exempel en syjunta som Maj bjudits in till där det serveras tio sorters småkakor, en mjuk kaka, glaserade gifflar och tårta. Då Att föda ett barn är den första delen i en planerad trilogi så ser jag med spänning fram emot att läsa nästa del när den släpps.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar