Förra våren köpte jag Anna-Karin Palms biografi över Selma Lagerlöf, Jag vill sätta världen i rörelse, i storpocket för att jag ville läsa den på en gång. Av någon anledning blev det så att jag bara läste ett kapitel innan jag pausade boken (antagligen pga att det trillade in reservationer från biblioteket) och sedan har den stått orörd i bokhyllan tills jag för ungefär en vecka plockade upp den och började läsa. Tanken var egentligen att jag skulle läsa något lättsammare under tiden som jag renoverar köket, men nu fastnade jag i den här boken.
Selma Lagerlöf är en författare som jag alltid känt till (hon har ju prytt 20-lapparna i många år), även om jag inte har läst så mycket av henne. Däremot så kommer jag ihåg filmatiseringarna av Kejsaren av Portugallien och Jerusalem som gick på tv på 1990-talet. På senare år har jag förstått att Selma var engagerad i rösträttskampen, vilket är något som jag har läst en del om genom åren. Det jag inte hade någon koll på var vilket fascinerande och intressant liv hon levde och hur stor hon var under sin framtid. Vi får följa Selmas liv från uppväxten på Mårbacka, via karriären som lärarinna i Landskrona (ett av de få yrken ogifta kvinnor kunde utbilda sig till för att bli självständiga), debuten med Gösta Berlings saga 1891 och karriären där hon banade väg för kommande kvinnor genom att bli både den första kvinnan att tilldelas Nobelpriset i litteratur och den första kvinnan att väljas in i Svensk Akademien. Dessutom sålde hon böcker i upplagor som ingen annan författare var i närheten av vid den tiden.
Jag vill sätta världen i rörelse är en väldigt välskriven biografi över en fascinerande och banbrytande kvinna som gjorde ett stort avtryck i sin samtid och vars gärningar lever kvar hundra år efter sin död. Det är märkligt att tänka att Selma Lagerlöf hann bli enormt framgångsrik och tjäna massor med pengar, tilldelas Nobelpriset i litteratur, bli invald i Svenska Akademien och vara med att starta samfundet De nio, utan att ha rätt att rösta och väljas in i riksdagen. Selma hann fylla 60 år innan svenska kvinnor fick rösträtt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar