I juni 2020 förlorar
författaren Chimamanda Ngozi Adichie sin pappa (inte i Covid) och essän Anteckningar
om sorg har hon samlat sina tankar om den överväldigande sorgen och det
komplicerade i att vara långt från sin familj på grund av pandemin. Det är en
väldigt personlig berättelse om att förlora någon alltid har funnits där och den
stora saknaden som följer. Det är fin och stark berättelse som det är svårt att
skriva om då det handlar både om något allmänt (vi kommer ju alla att förlora
personer som står oss nära förr eller senare) och något väldigt personligt i
hur sorgen drabbar Adichie.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar