Törnrosens triumf

 

Sommaren 1848 anländer Sophie Sager till Stockholm efter att ha lämnat åren som guvernant på den småländska landsbygden bakom sig. Även om Sophie sett framemot de äventyr och möjligheter som huvudstaden bjuder på, så visar det sig snart att det även finns en mörk baksida. När hon utsätts för ett grovt övergrepp tar hennes liv en ny vändning när hon inte bara bestämmer sig för att kämpa för sig egen upprättelse, utan även tar upp kampen för alla kvinnor.

Törnrosens triumf är den senaste historiska romanen från den svenska författaren Anna Laestadius Larsson, som den här gången har skrivit om Sophie Sager, som var den första kvinnan i Sverige som anmälde ett mål om våldtäkt till domstol och som vann, och som även var en av de första svenska feministerna som reste runt och agiterade om kvinnoemancipationen. Ibland kan romaner som handlar om verkliga personer kännas stolpiga i berättandet, men Laestadius Larsson har verkligen väckt Sophie Sager till liv på ett övertygande sätt. Det är en väldigt stark och viktig berättelse om en modig kvinna som var före sin tid på flera sätt.

 

Piratförlaget skickade boken

Alla dessa djäfla qvinnor

I dag är det den internationella kvinnodagen och vad passar då bättre än ett inlägg om en sprillans ny bok om de första feministerna.

Alla dessa djäfla qvinnor är författaren Anna Laestadius Larssons första populärhistoriska bok efter att ha get ut sex romaner, varav fyra har utspelat sig på 1700-talet. Här får vi stifta bekantskap med tre feminister som levde på 1700-talet och som alla gav sig in i samhällsdebatten genom dikter, romaner och debattinlägg, även om samhället inte tyckte att det var en passande syssla för kvinnor. Hedvig Charlotta Nordenflycht, Olympe de Gouges och Mary Wollstonecraft var tre kvinnor från varsin del av Europa som under andra halvan av 1700-talet tog strid för alla kvinnor och deras rättigheter och som har inspirerat till förändring. Även om de, tillsammans med många andra kvinnor, länge var bortglömda så har de satt avtryck som inspirerat till förändring.

Jag har läst och gillat alla Laestadius Larssons romaner tidigare och tyckte att det lät intressant att hon har skrivit en populärhistorisk bok om feminister på 1700-talet. Jag har alltid varit intresserad av historia och har på senare år börjat intresserat mig alltmer för kvinnohistoria, så det här är en bok som verkligen passar mig. Även om jag känner till alla tre kvinnorna sedan tidigare så var det roligt att lära sig mer om dem och deras liv och gärning. Boken är dessutom väldigt bra skriven och lättillgänglig faktamässigt.

Piratförlaget skickade boken

Svårmodets döttrar

 

Det är 1968 och höst och i Svårmodet rustas det för fest i polismästarbostaden, där tre generationer bor. Det är den trettioåriga bröllopsdagen mellan Greta och Harald som ska firas, även om Gretas mamma Ingeborg kallar äktenskapet för det trettioåriga kriget. Mormor Ingeborg bor på nåder i källaren hos sin dotter och svärson. I bagaget har hon med sig sina erfarenheter av kärlek och kampen för kvinnor rättigheter, men vad har det lett till. Mamma Greta lyckades ta det steg upp i societeten som hon drömde om som ung, men har det varit värt det pris som hon har betalat. Det viktiga för henne är hur saker ser ut i andras ögon. Dottern Eva är sexton år och letar desperat efter en väg ut från tillvaron i det lilla samhället för att kunna skapa sin egen väg i livet. Den som dominerar hela tillvaron är pappa Harald som gör att mörkret och smärtan växer under ytan.

Svårmodets döttrar är den senaste romanen av den svenska författaren Anna Laestadius Larsson och det är första gången som hon skriver en roman som utspelar sig mer i vår samtid och som inte innehåller några kända verkliga personer. Tidigare har Laestadius Larsson skrivit fyra romaner om kvinnor på 1700-talet (Barnbruden, Pottungen, Räfvhonan och Kurtisanen) och en roman om konstnären Hilma af Klint, Hilma – en roman om gåtan Hilma af Klint. Det här en stark och känslosam berättelse om kvinnors historia under 1900-talets första del som berättas genom tre generationer kvinnor som tampas med samma saker fast på lite olika sätt. Det handlar även om samhällets syn på hur kvinnor ska vara och vilken roll de ska ha på arbetsmarknaden. Den här boken väckte ganska många känslor hos mig, mest ilska, och den var svår att lägga ifrån sig. Jag ser redan fram emot att läsa fler böcker av Laestadius Larsson i framtiden.

Kurtisanen

Beata Charlotta var endast sexton år gammal när hon debuterade på Bollhuset, landets största scen, där hennes skönhet drar till sig blickarna från de förmögna männen i logerna. En av de som lägger märke till henne var kungen Gustav III. Hennes skönhet skulle komma att hjälpa henne att charma män som ville ha henne som älskarinna och framför allt den europeiska eliten under hennes bildningsresa till Italien. Skönheten kom även att bli en förbannelse som skulle få henne att bli landsförvisad till Paris.

Kurtisanen är Anna Laestadius Larssons femte roman och den fjärde som utspelar sig på 1700-talet. Berättelsen bygger på Beata Charlotta Ekermans (1759-1790) liv som var kort, men hon hann med att vara kurtisan, skådespelerska, bli vän med en drottning, vara älskarinna åt en hertig som skulle bli kung och konspirera om att döda kungen. Boken utspelar sig under ungefär samma tidsperiod som Larssons tre första romaner (Barnbruden, Pottungen och Räfvhonan) och det är en del personer som vi får återknyta kontakten med i den här boken. Det är en riktigt bra berättelse om ett verkligt livsöde som är mer fascinerande än de flesta andras.

Piratförlaget skickade boken

Hilma - en roman om Hilma af Klint

Hilma af Klint levde under en spännande och omvälvande tid, från nödåren på 1860-talet till andra världskriget, och fick uppleva både kampen för kvinnlig rösträtt och hur industrialiseringen tränger ihop människorna i städerna. Förutom att vara konstnär ägnade sig Hilma åt spiritism och teosofi och var med i flera sällskap, främst gruppen De fem som hon bildade tillsammans med fyra väninnor. Det är med hjälp av De fem och höga mästare från den andliga världen som Hilma målar sina abstrakta tavlor, tavlor som hon inte visar för någon eftersom hon känner på sig att världen inte är redo för dem än. Istället försöker hon försörja sig genom att göra illustrationer och porträtt samt bistånd från välbärgade vänner.

I sin nya roman Hilma - en roman om gåtan Hilma af Klint skriver författaren Anna Laestadius Larsson om den egensinniga konstnären Hilma af Klint, som var okänd under sig samtid och som fick sitt erkännande som konstnär långt efter sin död. Det kan vara svårt att skriva en roman om en verklig historisk person som blir levande, men det tycker jag att Laestadius Larsson lyckats med. Hilma känna levande och jag gillar greppet med att berättelsen skiftar mellan dåtid och en nutid där den åldrande Hilma minns tillbaka på sitt liv och inviger brorsonen Erik i tavlornas hemlighet. Nu när jag vet mer om Hilma af Klint skulle jag gärna se en utställning med tavlorna (eller i alla fall en del av de över tusen tavlor hon lämnade efter sig).

Räfvhonan

Det har gått tio år sedan Johanna lämnade Filip när hon tillsammans med sin lilla dotter klev ur vagnen som de skulle resa söderut i. Sedan dess har hon tillsammans med den tuffa Pina framgångsrikt drivit krogen Glada Änkan, ett ställe som blir ett centrum för de upprorsmän som vill störta makten. Samtidigt så befinner sig hertiginnan Hedvig Charlotta och grevinnan Sophie Piper i den absoluta maktens närhet under en omvälvande tid. När Finlands förlorats till Ryssland, kungen Gustaf IV Adolf avsatts landsförvisats med sin familj börjar missnöjet jäsa bland befolkningen och målet för deras hat är greven och riksmarskalken Axel von Fersen och hans syster Sophie.

Räfvhonan är den tredje och avslutande delen i Anna Laestadius Larssons 1700-talstrilogi om den före detta pottungen Johanna, grevinnan Sophie Piper och hertiginnan Hedvig Charlotta. Det är i likhet med de två tidigare delarna Barnbruden och Pottungen en intressant berättelse som till viss del baserar sig på verkliga historiska händelser och som lyfter fram kvinnors situation i slutet av 1700-talet, en period som för övrigt bjöd på en hel del drama. Det är en intressant berättelse som även gör att man lär sig saker och i alla fall i mitt ett lite ökat intresse för den gustavianska perioden.

Piratförlaget skickade boken 

Pottungen

Det har blivit mars 1792 och kung Gustaf III har dött i sviterna efter de skador han fick när han blev skjuten på maskeraden på Operan. Hertig Karl har tagit över styrandet över landet som förmyndare för den nye omyndige kungen Gustaf Adolf, även om hans ambition är att röja även brorsonen ur vägen för att sätta sig själv på tronen. I slottets förgyllda salar drömmer hertiginnan Charlotta om mer makt, inflytande och att kvinnor ska ha samma villkor som männen och tillsammans med sin hovmästarinna Sophie samlar hon en grupp framstående kvinnor i den hemliga kvinnosalongen Blåstrumporna. Samtidigt så rör sig Johanna, som en gång var pottunge på slottet, och hon ryser när hon ser hertigen på slottsbalkongen eftersom hon mycket väl kommer ihåg vad hertigen är kapabel till. Som ogift mor till sonen Nils så befinner hon sig på samhällets botten utan några som helt rättigheter och drömmer om en tillvaro där hon kan råda över sitt eget liv.

Pottungen är den andra delen i Anna Laestadius Larssons trilogi om de tre sjuttonhundratalskvinnorna Johanna, Charlotta och Sophie. När jag läste den första delen, Barnbruden, förra året så var inte så jätteimponerad just när jag läste boken, men upptäckte efter ett tag att stannade kvar hos mig och jag inte kunde sluta prata om den. Det återstår att se om det blir lika med den här boken. Det är fortsatt en bra berättelse som vinner på att två av tre huvudkaraktärer funnits i verkligenheten, hertiginnan Charlotta och hennes hovmästarinna Sophie, och att de lämnat efter sig dagböcker och brev. Det är en berättelse som orättvisor, opassande kärlek, förtryck och en längtan efter att få styra sitt eget liv. Språket är bra och drar snabbt in en i berättelsen så att man inte gärna lägger ifrån sig boken. Nu har jag redan börjat se fram emot att läsa den tredje delen.

Piratförlaget skickade boken

Fiktivnovember Del 1

Fiktiviteter firar att bloggen fyller fyra år och försöker dessutom betvinga novembermörkret med en tävling i fyra delar där man varje vecka ska svara på en fråga.

Fråga 1: Berätta om din bästa läsupplevelse i år!

Jag började med att bläddra igenom listan med de drygt åttio böckerna som jag hunnit läsa hittills i år för att se vilken av böckerna som varit den bästa läsupplevelsen. Efter att bläddrat fram och tillbaka så slog det mig att jag läst en bok stannat kvar hos mig längre än de andra och som jag tänkt på och som jag har pratat en hel del om, även om jag inte var så imponerad av den när jag läste den. Boken är Barnbruden av Anna Laestadius Larsson som handlar om när den femtonåriga Hedvig Elisabeth Charlotta kom till Sverige 1774 för att gifta sig med (horbocken) hertig Karl (yngre bror till Gustaf III och besteg senare tronen som Karl XIII). Jag misstänker att det är mina funderingar på Barnbruden som gett mig känslan att jag har haft ett 1700-talstema den senaste tiden. Eftersom det här är den första delen i en tänkt trilogi så ser jag fram emot att läsa de kommande delarna.

Barnbruden

1774 kommer den femtonåriga Hedvig Elisabeth Charlotta till Sverige med det kungliga skeppet Sofia Albertina för att gifta sig med hertig Karl av Södermanland, yngre bror till kung Gustaf III, och ge landet den tronarvinge som är efterlängtad. På skeppet finns även den omsvärmade adelsfröken Sophie von Fersen, som inte vill passa upp på en trilskande tysk barnrumpa. De två unga kvinnorna finner dock varandra under resan och utvecklar en djup vänskap. Det är ett hov fyllt av intriger som den unga prinsessan kommer till. Kungen Gustaf III vill inte umgås med drottningen Sofia Magdalena och har inte fullbordat äktenskapet trots att det gått nio år. Kungen kommer dessutom inte överrens med sin mot, änkedrottningen Lovisa Ulrika (som förövrigt inte kommer överrens med drottningen heller). Förutom att vara fast i ett kärlekslöst äktenskap så måste den unga prinsessan leva med sin mans inte särskilt diskreta affärer med andra kvinnor. På slottet finns även den stumma flickan Pottungen som tar hand om andras skit.

 

Barnbruden är journalisten Anna Laestadius Larsson debutroman och det är en historisk roman om när den blivande drottningen Hedvig Charlotta kom till Sverige och kastades in i ett intrigfyllt hovliv. En sak som jag stör mig lite på är påståendet att Hedvig Charlotta var den yngsta kungliga bruden i landets historia. Jag har visserligen inte koll på hur gamla alla kungliga brudar varit, men jag vet med säkerhet att drottning Filippa var tolv år när hon gifte sig med unionskungen Erik av Pommern. Barnbruden är en bra bok med ett språk som flyter och som behandlar en intressant period i svensk historia. Dock så förstår jag inte riktigt vad Pottungen tillför berättelsen.

 

Det här är ett recensionsex från Piratförlaget