Törnrosens triumf

 

Sommaren 1848 anländer Sophie Sager till Stockholm efter att ha lämnat åren som guvernant på den småländska landsbygden bakom sig. Även om Sophie sett framemot de äventyr och möjligheter som huvudstaden bjuder på, så visar det sig snart att det även finns en mörk baksida. När hon utsätts för ett grovt övergrepp tar hennes liv en ny vändning när hon inte bara bestämmer sig för att kämpa för sig egen upprättelse, utan även tar upp kampen för alla kvinnor.

Törnrosens triumf är den senaste historiska romanen från den svenska författaren Anna Laestadius Larsson, som den här gången har skrivit om Sophie Sager, som var den första kvinnan i Sverige som anmälde ett mål om våldtäkt till domstol och som vann, och som även var en av de första svenska feministerna som reste runt och agiterade om kvinnoemancipationen. Ibland kan romaner som handlar om verkliga personer kännas stolpiga i berättandet, men Laestadius Larsson har verkligen väckt Sophie Sager till liv på ett övertygande sätt. Det är en väldigt stark och viktig berättelse om en modig kvinna som var före sin tid på flera sätt.

 

Piratförlaget skickade boken

Lutad mot ett spjut – Mary Wollstonecrafts resa i Skandinavien 1795

 

I juni 1795 kliver den omstridda engelska författaren Mary Wollstonecraft i land en bit söder om Göteborg tillsammans med sin ettåriga dotter Fanny och barnjungfrun Marguerite. Vid den här tiden har Mary Wollstonecraft gett ut flera böcker, men den mest uppmärksammade är Till försvar för kvinnans rättigheter. Anledningen till att hon har begett sig till Norden där här sommaren är för att hitta en skeppslast med silver som hennes man har förlorat. Jakten på silvret tar henne till Sverige, Norge, Danmark och norra Tyskland och gör att hon möter en massa olika människor som kungar, upprorsmän, ammor, flyktingar, fiskarfruar och bedragare. Hela tiden skriver hon ner sina upplevelser och de idéer som väcks inom henne.

 

Lutad mot ett spjut – Mary Wollstonecrafts resa i Skandinavien 1795 av Katarina Bjärvall är en bok som jag först blev intresserad av när jag läste Anna Laestadius Larssons bok Alla dessa djäfla qvinnor, som bland annat handlar om Mary Wollstonecraft, tidigare i år. Även om jag så klart känner till Mary Wollstonecraft, så har jag inte läst någon av hennes böcker och har inte heller vetat så mycket om henne och hennes liv. Lutad mot ett spjut är en intressant bok som både är en biografi över en väldigt intressant person och en skattjakt.

Ordfront förlag skickade boken

Alla dessa djäfla qvinnor

I dag är det den internationella kvinnodagen och vad passar då bättre än ett inlägg om en sprillans ny bok om de första feministerna.

Alla dessa djäfla qvinnor är författaren Anna Laestadius Larssons första populärhistoriska bok efter att ha get ut sex romaner, varav fyra har utspelat sig på 1700-talet. Här får vi stifta bekantskap med tre feminister som levde på 1700-talet och som alla gav sig in i samhällsdebatten genom dikter, romaner och debattinlägg, även om samhället inte tyckte att det var en passande syssla för kvinnor. Hedvig Charlotta Nordenflycht, Olympe de Gouges och Mary Wollstonecraft var tre kvinnor från varsin del av Europa som under andra halvan av 1700-talet tog strid för alla kvinnor och deras rättigheter och som har inspirerat till förändring. Även om de, tillsammans med många andra kvinnor, länge var bortglömda så har de satt avtryck som inspirerat till förändring.

Jag har läst och gillat alla Laestadius Larssons romaner tidigare och tyckte att det lät intressant att hon har skrivit en populärhistorisk bok om feminister på 1700-talet. Jag har alltid varit intresserad av historia och har på senare år börjat intresserat mig alltmer för kvinnohistoria, så det här är en bok som verkligen passar mig. Även om jag känner till alla tre kvinnorna sedan tidigare så var det roligt att lära sig mer om dem och deras liv och gärning. Boken är dessutom väldigt bra skriven och lättillgänglig faktamässigt.

Piratförlaget skickade boken

Kvinnor jag tänker på om natten

Kvinnor jag tänker på om natten av den finska författaren Mia Kankimäki är en bok som det började pratas om på sociala medier flera månader innan den svenska översättningen släpptes och alla hyllade den. Självklart blev jag nyfiken på boken och ställde mig i bibliotekets reservationskö (som jag gör med alla böcker som verkar vara intressanta). Kvinnor jag tänker på om natten är en bok som inte är som de flesta andra då det är en blandning av reseberättelse, kvinnohistoria och en självbiografi, och jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om den även om jag älskade boken och vill gärna prata om den med alla.

Kankimäki reser till Tanzania för att gå i Karen Blixens fotspår, letar efter de kvinnliga renässanskonstnärerna på Uffizierna i Florens och inspireras av de kvinnliga upptäckresande som på 1800-talet reste jorden runt i korsett och ankellånga kjolar. Kankimäki är väldigt imponerad av den amerikanska journalisten Nellie Bly som skulle se om det gick att resa jorden runt snabbare än i Jules Vernes roman Jorden runt på 80 dagar med bara en handväska som bagage (resan tog 72 dagar och hon hade bara plats för ett ombyte). Själv är jag fascinerad av brittiskan Isabelle Bird som alltid var sjuklig hemma i Skottland, men som klarade hur mycket som helst när hon var ute på sina resor runt jorden. Alla Birds resor var för hälsans skull och det involverade att vandra genom öknen till det heliga Sinaiberget och rida i Klippiga bergen tillsammans med en enögd, laglös man vid namn Mountain Jim (som tydligen var väldigt snygg).

Drottningsylt

Jag har alltid varit intresserad av historia och hade tidigare ett stort intresse för svenska kungar. Därför var jag bara tvungen att läsa Josefin Johanssons bok om alla svenska drottningar från Sigrid Storråda på 900-talet fram till idag. Det är inte alla drottningar som vi vet särskilt mycket om eftersom de inte förekommer i skriftliga källor, en del vet vi inte ens vad de hette. Det är en intressant läsning om alla dessa drottningar som får ta plats medan kungarna befinner sig i bakgrunden. Det här är en bok där man lär sig mycket om en många olika drottningar genom historien och hur samhället har förändrats. Dessutom så har alla drottningar fått fina illustrationer av Jonna Björnstjerna. Även om det här är en bok skriven för barn passar den alla åldrar.

Min favorit bland de svenska drottningarna är Filippa av England (1394-1430) och jag är lite extra förtjust i hennes illustrationer. Ifall det är någon som undrar så är det Knut den heliges gamla arm som håller i. 

Vet ni!

Tidigare i höstas drog tidningen Historiskan igång en kickstarterkampanj för att finansiera ett nytt frågespel om svensk kvinnohistoria, Vet ni!. Jag var med i kampanjen och igår kom äntligen mitt exemplar av spelet tillsammans med en make herstory-pin. Det har varit lite osäkert om spelet skulle hinna fram innan jul (och om det skulle få plats i brevinkastet eller om jag skulle behöva vänta någon extra dag), så jag blev väldigt glad när det låg och väntade på hallgolvet när jag kom hem från jobbet igår. Spelet består av 375 frågor på 75 kategorikort och handlar om kvinnor inom vetenskap, kultur, sport, politik och underhållning med mera. En del kort har bara frågor om en specifik kvinna, andra om teman. Jag kommer att ta med spelet nu i jul och hoppas att någon vill spela med mig.

Vill man köpa spelet finns det i Historiskans webbshop och kostar 120 kronor.

Hilma - en roman om Hilma af Klint

Hilma af Klint levde under en spännande och omvälvande tid, från nödåren på 1860-talet till andra världskriget, och fick uppleva både kampen för kvinnlig rösträtt och hur industrialiseringen tränger ihop människorna i städerna. Förutom att vara konstnär ägnade sig Hilma åt spiritism och teosofi och var med i flera sällskap, främst gruppen De fem som hon bildade tillsammans med fyra väninnor. Det är med hjälp av De fem och höga mästare från den andliga världen som Hilma målar sina abstrakta tavlor, tavlor som hon inte visar för någon eftersom hon känner på sig att världen inte är redo för dem än. Istället försöker hon försörja sig genom att göra illustrationer och porträtt samt bistånd från välbärgade vänner.

I sin nya roman Hilma - en roman om gåtan Hilma af Klint skriver författaren Anna Laestadius Larsson om den egensinniga konstnären Hilma af Klint, som var okänd under sig samtid och som fick sitt erkännande som konstnär långt efter sin död. Det kan vara svårt att skriva en roman om en verklig historisk person som blir levande, men det tycker jag att Laestadius Larsson lyckats med. Hilma känna levande och jag gillar greppet med att berättelsen skiftar mellan dåtid och en nutid där den åldrande Hilma minns tillbaka på sitt liv och inviger brorsonen Erik i tavlornas hemlighet. Nu när jag vet mer om Hilma af Klint skulle jag gärna se en utställning med tavlorna (eller i alla fall en del av de över tusen tavlor hon lämnade efter sig).

Kalendervinst

Jag var med och tävlade i det senaste numret av Historiskan och hade turen att vinna ett exemplar av Trädgårdskalendern 2017. Det är en oerhört vacker kalender med akvareller av blommor målade av den brittiska konstnären Caroline Maria Applebee (1787-1854). Problemet är bara att den är så fin att jag inte är säker på att jag vill förstöra den genom att skriva i den.

Ett litet paket

Förra veckan kom det nya numret av den fantastiska kvinnohistoriska tidskriften Historiskan och nu har även min fina tygkasse kommit.

Fröken Frimans krig

På juldagen så har äntligen den andra säsongen av serien Fröken Frimans krig premiär på SVT. När den första säsongen visades under julen för två sedan så älskade jag den och det har varit en lång väntan på fortsättningen. Eftersom den första säsongen nu ligger på SVT Play så såg jag i helgen om den och den var precis lika bra som jag mindes den, vilket gör att förväntningarna på den nya säsongen nu är ännu högre. Som tur är blir väntan inte lika lång på en tredje säsong, den är redan inspelad och kommer enligt uppgift att sändas nästa jul.

Äntligen!

Det har varit en lång väntan på det andra numret av den kvinnohistoriska tidskriften Historiskan, men idag när jag kom hem från jobbet så låg det nya numret och väntade på hallgolvet. Än så länge har jag bara hunnit bläddra lite i den, men ser verkligen fram emot att läsa alla intressanta reportage.

Historiskan

Lagom till påskledigheten damp det första numret av den nya kvinnohistoriska tidskriften Historiskan upp i brevinkastet. Det var länge sedan jag bläddrade i en tidskrift där alla reportage känns lika intressanta att läsa. Än så länge har jag bara hunnit läsa några av reportagen, men de har alla varit väldigt intressanta. Det är på tiden att kvinnorna tar större plats i historieskrivningen.

Historiska kvinnor - boktips

Även om kvinnor till stor del saknar i historieböckerna så finns det ändå en del böcker skrivna om historiska kvinnor och jag tänkte tipsa om några här.

Barnbruden och Pottungen av Anna Laestadius Larsson – de två första delarna i en trilogi om kvinnor på 1700-talet där vi får följa hertiginnan Hedvig Elisabet Charlotta och den föräldralösa Johanna som när berättelsen börjar jobbar med att tömma pottor på slottet.

Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris av Kristina Sandberg – den hyllade trilogin om hemmafrun Maj som berättar om 1900-talet från med utsikt från köket.

Kvinnor och äppelträd, Mor gifter sig, Kyrkbröllop och Kungens rosor av Moa Martinson – den enda kvinnliga proletärförfattaren var Moa Martinson och hon berättade om arbetarkvinnorna och deras kamp.

Filippa, Engelsk prinsessa – nordisk drottning av Marie-Louise Flemberg – biografin över en av våra mest intressanta och bortglömda regenter, Filippa som i praktiken var den som styrde över hela Norden i början av 1400-talet och som var betydligt mer kompetent än sin make Erik av Pommern (vilket även han var medveten om).