2017
återvänder Signe tillfälligt till sin barndomsbygd i Norge där man har börjat
sälja is från glaciären för att sälja till lyxkrogar i andra delar av världen.
Efter ett kort besök seglar hon i väg på sin båt Blå för att konfrontera mannen
som hon en gång älskade.
2041 är
David och hans dotter Lou två av alla de flyktingar från Sydeuropa som söker
sig norrut efter den långa torkan som har gjort vatten till en bristvara. De drömmer
om att ta sig till någon av de platser där det sägs att det finns vatten i
överflöd. David har även en förhoppning om att återförenas med sin hustru och
lille son, som de blev separerade från under den hastiga flykten från hemstaden.
Blå är den andra boken som jag läser
av den norska författaren Maja Lunde och i likhet med den förra boken, Binas historia, är det här en dystopi om
vad klimatförändringarna kan leda till och som utspelar sig i en inte allt för
avlägsen framtid. Det är en väldigt stark berättelse som känns än mer aktuell
efter förra sommarens extrema värme med torka och skogsbränder. Det är också en
bok som får läsaren att bli nojig över hur mycket vatten vi slösar i vardagen
och som tycker att det är bra att det regnar ute.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar