När jag nu har en e-bok i telefonen så känns det inte
riktigt som att det är min grej. Det känns som att jag läser i ett vakuum där
jag inte vet hur många sidor som boken är, på vilket sida jag befinner mig, hur
många kapitel och delar som boken innehåller och hur långa kapitlen är. Det är
saker som jag tycker om att veta när jag läser och jag tycker även om att se
hur bokmärket flyttar sig framåt under läsningens gång. När jag inte riktigt
vet vilken bok som står på tur så tycker jag om att ta fram de jag funderar på
så att jag kan klappa lite på dem och bläddra i dem för att se vilken bok som
säger ”läs mig, jag är bra”. Det känns inte riktigt som att det är lika lätt
att klappa på e-böcker. För tillfället så kommer jag att hålla mig till
pappersböcker, men har tryggheten i att det går att låna e-böcker i telefonen
om det skulle krisa.
torsdag 7 februari 2013
E-bokstankar
Häromdagen utvecklade jag ett kraftigt behov av en
e-boksläsare, typ Letto som AdLibris säjer (och som nästan alltid finns till
specialpris). Efter mycket funderande fram och tillbaka och sökande på nätet
och en ovilja att betala ganska mycket pengar för något som jag aldrig sett i
verkligheten, så gjorde jag ett nytt försök att ladda ner e-böcker till
telefonen. När jag köpte min telefon för cirka 1,5 år sedan så gjorde jag några
försök att låna e-böcker till telefonen utan att lyckas då det inte fungerade
trots att jag följde instruktionerna på hemsidan. Den här gången laddade jag
hem boken direkt från katalogposten istället för via E-Libs sida och då
fungerade det bättre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag känner precis som du. Jag provade att läsa en bok på iPaden men fastnade inte. Jag vill också ha något att klappa på! ;)
Det är trevligt att det finns fler som förstår vikten av att klappa på böcker
Skicka en kommentar