Stål

Anna och Francesca är 13 år och bästa vänner sedan de var små. De bor i den italienska kuststaden Piombino och i arbetarkvarten på Via Stalingrado är tillvaron långt ifrån det som turisterna ser, här är det stålverket som står i centrum. Dock kan man på håll skymta ön Elba som en hägring av paradiset. På väg att ta steget in i vuxenlivet så har vänner olika drömmar, Anna drömmer om att studera vidare för att bli domare eller politiker för att kunna förändra världen, medan Francesca drömmer om att bli velina och jobba som modell eller på tv. Båda drömmer om ett liv bortanför Via Stalingrado.

Stål är en bok som jag tänkt läsa ett tag utan att det blivit av, även om jag inte tyckte att den verkade så intressant när den först kom på svenska. Nu när jag läst är den kan jag konstatera att det är en fantastiskt bra bok, helt klart en av årets absolut bästa böcker så här långt. Det är en fin berättelse om vänskap och att möta världen när man är på väg in i vuxenlivet och vilka vägar som livet kan tänkas ta. Då Stål till stor del utspelar sig under en dallrande het sommar så passade det extra bra att läsa på en varm balkong under den värmebölja som varit den senaste tiden.