Händelser vid vatten

En midsommarafton i början av 1970-talet kommer Annie och dottern Mia till byn Svartvattnet i norra Jämtland med bussen från Stockholm. När Dan som skulle komma och möta dem vid bussen inte dyker upp så bestämmer de sig för att försöka leta reda på stugan där de ska bo och beger sig in i skogen. När Annie till slut ger upp så söker hon hjälp i det blå tälten nere vid vattnet, men där blir hon vittne till något fruktansvärt. Arton år senare så är det brutala dubbelmordet fortfarande ouppklarat, men nu börjar någon ana sanningen bakom dådet.

 

Kerstin Ekmans Händelser vid vatten är en sådan där bok som jag lite vagt tänkt att jag borde läsa eftersom den lär ska vara bra, men det har bara inte blivit av. Förrän nu då jag hittade den som ljudbok på Storytel i en inläsning med Katarina Ewelöf (som visade sig vara så bra som jag hört att hon ska vara). Händelser vid vatten är en berättelse som är väldigt bra, skriven med ett fantastiskt språk och som även innehåller en deckargåta, men det är inte den som står i fokus. Berättelsen får en extra krydda av att den utspelar sig i mina hemtrakter (även om jag kommer ifrån de mer centrala delarna av Jämtland) och jag tycker att Ekman har lyckats fånga både naturen och människorna på ett bra sätt och även det svåra med att bli accepterad som inflyttad på en liten ort där ortsbefolkningen håller samman. Nu när jag har läst Händelser vid vatten så undrar jag så smått varför jag inte läst den tidigare. Och även varför jag inte läst Kerstin Ekman förrän nu.