Ett jävla solsken

Ester Blenda Nordström (1891–1948) var den vilda pojkflickan som vägrade anpassa sig till hur hon som ung kvinna förväntades göra och uppföra sig, särskilt inte då hon växte upp som en direktörsdotter. Ester skulle komma att leva ett intensivt och spännande liv där hon hela tiden tänjde på gränserna och utmanade normerna. När Ester tog tjänst som piga på en bondgård i Sörmland och sedan publicerade både artiklar och en bästsäljande bok om sina upplevelser blev hon både Sveriges första undersökande journalist, startade en debatt om pigornas arbetsvillkor och blev landets mest kända piga. Senare kom Ester att leva som lärarinna i en sameby, hon reste till Amerika som tredjeklasspassagerare, luffade runt i Amerika, red på mulor i Sydamerika, deltog i en lång expedition till ett vulkanområde i Sibirien och räddade några finska byar från att svälta ihjäl under inbördeskriget 1918. Alla äventyr dokumenterades i tidningsartiklar och böcker. Utöver sina reportage hann Ester även med att skriva banbrytande ungdomsböcker och som enda kvinna gå på en lantbruksskola. Troligen var Ester lesbisk och levde i en lång relation med Carin Wærn Frisell (även om båda gifte sig med män), något som på den tiden både var kriminellt och sjukdomsklassat. Det fanns även en destruktiv sida hos Ester som främst visade sig genom ett allvarligt alkoholberoende.

I Ett jävla solsken har journalisten och författaren Fatima Bremmer tecknat ett fängslande porträtt av en spännande och fascinerande person som gjorde stort avtryck i sin samtid och vars banbrytande verk kommit att påverka de som kom efter henne. Bremmer har haft ett stort material att utgå ifrån som brev, dagböcker och intervjuer med släktingar. Det Bremmer har lyckats med är att teckna ett levande porträtt av Ester Blenda Nordström som är svårt att lägga ifrån sig. Ett jävla solsken är en av de böcker som är nominerade i Augustpriset fackboksklass och jag hoppas att den vinner.

Svenska Förläggareföreningen skickade boken