Våra vanligaste främmande ord

Utöver Stora kokboken så jag även tagit över häftet Våra vanligaste främmande ord – med uttal och förklaring av Olof Östergren, som är nummer 146 i Studentföreningen Verandis småkrifter, från mormor (som på grund av flytt till äldreboende rensar rejält). Just det här häftet är den tjugoandra upplagan från 1944 och stavningen följer den åttonde upplagan av Svenska Akademiens Ordlista. Det verkar i alla fall ha getts ut 469 småskrifter i en rad olika ämnen som täcker det mesta man kan tänkas behöva veta som Sannolikhetens filosofi, Vår nya giftemålsbalk, Om det svenska rikstelefonnätet, Trötthetens problem, Om köp på avbetalning, Billigare järnvägsresor, Religion och magi och De smittsamma sjukdomarna och hemmen. En del av mig vill börja leta reda på de övriga 468 småskrifterna för att studera dem närmare.

 

Redan på den första sidan så väcks min nyfikenhet abrakadabra förklaras med gallimatias och persilja. Eftersom jag alltid trott att persilja är en (god) växt så undrar jag vad persilja kan beskrivas som här, dessvärre så finns ordet inte med, men SAOL-appen i telefonen upplyser mig om att det även betyder att prata strunt. Gallimatias förklaras däremot med prat, dravel, abrakadabra.

 

Jag får även lära mig att backfisch är en halvvuxen flicka som vill bli betraktad som stor, ”nykläckt ung dam”, (flick)snärta. Att bordell är skökohus, otucktsnäste. Dock så förklaras varken sköka eller otuckt närmare. Däremot så hittar jag förklaringen till ordet bonne som vi funderat över på jobbet, vilket betyder barnvårdarinna, -sköterska, (utländsk) barnfröken.

 

När jag kommer till sidan 41 så uppdagas ett litet mysterium då det visar sig att någon (troligen mormor) har klippt ut ett eller ett par ord, antingen mellan iris och irr- eller janitscharer och jargong på nästa sida. Vilka ord som är urklippta och varför lär jag aldrig få reda på.