Manolitas tre bröllop

I ett Madrid som är präglat av nöd, fattigdom och politiskt förtryck försöker den artonåriga Manolita att försörja sig och sina fyra yngre syskon när både pappan och styvmamman fängslats. Samtidigt har hennes storebror Antonio tvingats gå under jorden för att kunna fortsätta leda sin motståndarscell efter att general Franco tagit makten. Motvilligt går Manolita med på att besöka en politisk fånge i det ökända Porlierfängelset för att hjälpa sin bror sprida propaganda. När hon träffat fången några gånger inser hon att börjar få riktiga känslor för fången, men allt ändras när de upptäcker att det finns en förrädare i gruppen.

Manolitas tre bröllop är den tredje delen i Almudena Grandes det moderna spanska samhällets framväxt. Även om det är en väldigt bra bok så har det dragit ut på tiden med läsningen, dels beroende på att det är en riktig tegelsten på drygt 700 sidor, dels att det är en ganska tung berättelse och dels för att jag inte riktigt haft tid och ork att läsa de senaste veckorna. Även om berättelsen berättas från flera olika perspektiv så är det ändå den unga Manolita som är huvudperson, en ung kvinna som tidigt får ett stort ansvar på sina axlar. Det är inte lätt att försörja fem personer i en stad där det är ont om både pengar, mat och jobb. Bland bokens karaktärer finns det både riktiga historiska personer som blandad med fiktiva karaktärer på ett bra sätt. Det är också en berättelse om ett land som för inte så länge sedan var präglat av rädsla, där regimen förde bort, torterade och avrättade politiska motståndare och där barn straffades för sina föräldrars politiska åsikter. 

God Jul

Den här veckan diskuteras Jonas Karlssons underbara kortroman God Jul hos Kulturkollo läser på Facebook. Jag läste boken när den kom ut för några år sedan och tyckte mycket om den och min recension finns här. När jag nu läste om boken så upptäckte jag till min stora glädje att den är precis så bra, rolig och lätt absurd som jag minns den. Själva berättelsen handlar om ett kommunhus i en mindre svensk kommun där man bestämmer sig för att med hjälp av trappljusstakarna i fönstren skriva God Jul som en hälsning till kommuninvånarna. Tanken är att det ska gå snabbt och enkelt och vara gratis. Dock visar det sig snabbt att det är så enkelt som det verkar. 

Dessutom så tycker jag att Lotta Kühlhorns omslag är väldigt vackert.

Hundra procent fett

I mitt utforskande av Liv Strömquists böcker har jag nu kommit till Hundra procent fett, som både är den sista och första boken. Det är den sista boken som jag läser och den första Strömquist som gav ut. Det finns vissa teman i boken som jag känner igen från de andra böckerna, men det märks att Strömquist inte hunnit hitta formen riktigt än. Nu är det bara att vänta på nästa seriealbum.

Den tid då ljuset avtar

I oktober 1989, kort innan Berlinmuren faller, samlar Wilhelm Powileit familjen omkring sig för att fira sin 90-årsdag. Wilhelm är den oförtröttlige socialisten som tillsammans med sin hustru Charlotte flydde till Mexiko i slutet av 1930-talet och som senare återvände för att hjälpa till att bygga upp DDR. 2001 har deras sonson Alexander diagnostiserats med obotlig cancer och han bestämmer sig för att åka till Mexiko, landet där hans farföräldrar levde som flyktingar. Kvar lämnar han sin gamle, senile far Kurt, den produktive historikern. Även Kurt var en gång i tiden en hängiven socialist, men efter att ha tillbringat tio år i Stalins Gulag är han inte lika övertygad.

Den tid då ljuset avtar är en stor familjeroman som utspelar sig över tre generationer i Östtyskland, hur de förhåller sig till familjen och samhället de lever i. Berättelsen hoppar mellan olika tidsepoker och berättas ur de olika familjemedlemmarnas perspektiv, vilket gör att det känns som ett myller av röster och det är en berättarteknik som fungerar och lyfter romanen. Jag är lite extra förtjust i att Wilhelms födelsedag berättas ur sex olika perspektiv som alla skapar en helhet om vad som hände den dagen. Det här en roman som verkligen är läsvärd och en av höstens bästa böcker.

Marjane Satrapi

När jag nyligen läste det fantastiska seriealbumet Persepolis, där Marjane Satrapi berättar om sin uppväxt i Iran, blev jag glad över upptäckten att biblioteket hade ytterligare två av hennes seriealbum, Kyckling och plommon och Broderier, som även de berättar om livet i Iran.

I Kyckling och plommon berättar Satrapi den tragiska historien om sin mammas farbror Nasser Ali Khan som var en gudabenådad musiker i 1950-talets Teheran. När hans hustru en dag slår sönder hans älskade tar (en iransk luta) tappar han helt lusten att leva och bestämmer sig för att dö. Under de sista åtta dagarna av sitt liv ser han tillbaka på sin ungdom och hur livet kommer att bli för hans barn. Det är en bra och stark berättelse om en man som inte klarar av världen.

Broderier utspelar sig runt samovaren som nio kvinnor samlas runt efter middagen och där de berättar sina historier och avslöjar sina innersta hemligheter. De berättar om hur man kan låtsas vara oskuld, hur man slipper undan arrangerade äktenskap, vilket mirakel en plastikoperation vara och fördelarna med att vara älskarinna. Det är en bok som ger insikt om hur det är att vara kvinna i ett land där man kan (eller i alla fall kunde) bli bortgift som trettonåring med en 69 år gammal gubbe, som en av kvinnorna blev i sin ungdom.

Liv Strömquist

Sedan jag verkligen upptäckte Liv Strömquist för ett tag sedan så har jag verkligen frossat i hennes böcker och jag har lånat alla titlar som biblioteket hade inne (inklusive en e-bok) och har den senaste veckan läst fyra titlar;

Kära Liv och Caroline är en bok som Liv Strömquist skrivit tillsammans med sin pod-kollega Caroline Ringskog Ferrada-Noli från en Varg söker sin pod, där lyssnare har skickat in frågor i diverse ämnen som Liv och Caroline svarat på.

Drift är ett seriealbum från Kolik Förlags Femisexserie där Strömquist skrivit manus och Jan Bielecki illustrerat berättelsen om Lena och Robert som möts på en nattbuss mellan Helsingborg och Norrköping och under resan berättar sina kärlekshistorier för varandra.

Einsteins fru och Prins Charles känsla är två seriealbum som i likhet med de tidigare som jag läst är fullspäckade med feminism, fakta (med källhänvisningar) och ämnen som skillnader mellan män och kvinnor, det utreds när kärleken blev en viktig del av äktenskapet och det delas ut pris till bland annat historiens sämsta pojkvänner och i vårda en man-VM. Vi får även lära oss mer om kvinnor som Priscilla Presley, Yoko Ono och hur det var att vara Stalin tjej.

Nu väntar jag på att få läsa det sista albumet, Hundra procent fett, som jag står i kö på eftersom det tydligen var någon annan som ville låna och läsa det albumet.

Persepolis

1979 är ett dramatiskt år i Iran då shahen störtas och den islamiska revolutionen segrar och tar över makten i landet. När det nya samhället växer fram så blir det inte som de radikala och liberala trott. Det blir lag på att alla kvinnor måste bära slöja, i skolorna skiljer man på pojkar och flickor och allt som regimen ser som dekadens förbjuds, antalet politiska fångar ökar ännu mer och landet hamnar i krig med grannen Irak. Mitt i allt det här finns Marji, som är tio år när berättelsen börjat och det genom henne allt berättas och vi får följa henne från barndomen till livet i exil i tonåren till försöken att återanpassa sig till hemlandet och de första stegen in i vuxenvärlden.

Persepolis är Marjane Satrapis självbiografiska berättelse om sin uppväxt i Iran under den islamiska revolutionen. Det är en väldigt stark berättelse om att växa upp i skuggan av krig i en värld som inte är lätt att förstå sig på. Det är väldigt intressant att läsa en berättelse som utspelar sig en del av världen som jag har väldigt lite kunskap om. Jag ser även fram emot att läsa Satrapis två andra seriealbum som finns på biblioteket, Kyckling med plommon och Broderier.

Tio över ett

Maja vaknar varje natt klockan tio över ett när LKAB spränger och hon är livrädd för att staden ska rasa och att hennes familj ska dö. Maja tänker att om hon är vaken vid sprängningarna så kan hon ha en chans att rädda sin familj och hon gör filmer som lämnar ett vittnesmål ifall hon skulle dö. Snart måste familjen flytta till en ny lägenhet som ett led i att hela Kiruna måste flytta som följd av att gruvar börjar göra marken ostabil, men Maja vill helst att allt ska vara som det alltid varit. Att bästa kompisen Julia ska bo på andra sidan gatan och hockeykillen Albin ska upptäcka henne.

Tio över ett av Ann-Helén Laestadius är en av de nominerade böckerna i Augustprisets barn- och ungdomskategori. Det är berättelsen om Maja som lever i konstant skräck för att hemstaden Kiruna ska rasa, vilket är en reell risk eftersom man håller på att flytta hela staden som en konsekvens av gruvans expansion. Gruvan kastar en skugga över hela Majas liv, å ena sidan ger den hennes pappa jobb och en inkomst som gör att familjen har råd med skoter, bil och utlandssemestrar och som å andra sidan gör att allt kommer att förändras i hennes liv. Det är en väldigt stark berättelse om att vara ung och rädd när allt man känner till håller på att förändras. 

Ja till Liv!

I min nyfunna beundran av Liv Strömquist har jag nu kommit fram till Ja till Liv!, som är en annorlunda ABC-bok som sträcker sig från arbetslinjen till öde ö och en massa ämnen däremellan som bland annat kristdemokratiska barn, månadens manshora, kulturtanter och tjejkväll i tredje riket. Det är även den här gången helt briljant med en blandning av olika ämnen och frågor (som hur moderaterna dog ut) och politisk satir.

Det finns en viss risk för att det kommer att bli mer Liv Strömquist på bloggen eftersom jag reserverat alla hennes album som finns i bibliotekets katalog och som jag inte läst än.

kärlekens fyra årstider

Det är den 14 juli, 1900-talets sista nationaldag, och på stränderna i den franska staden Le Touquet leker barn, tonåringar tar klivet in i vuxenvärlden, föräldrar vilar i solen och kärlekshistorien slår ut i blom. Här finns den femtonårige Louis som väntar på att Victorie, flickan med det gyllene håret, ska se honom som mer än en vän. Här finns den 35-åriga Isabelle som blivit lämnad av sin man och som av en slump träffar sin första kärlek. Här finns den 55-åriga Monique som flyr ett kärlekslöst äktenskap och som återupptäcker livsglädje och passion igen. Här finns det gamla paret Rose och Pierre som efter ett halvt sekel tillsammans har återvänt för att uppfylla ett löfte till varandra.

Kärlekens fyra årstider är den franske författaren Grégoire Delacourts fjärde roman som kommer ut på svenska och jag har läst och gillat dem alla. Den här gången är det fyra kärlekshistorier, som utspelar sig samma dag och på samma plats, som vävs ihop till en fin berättelse om hur kärleken kan se olika ut i olika skeden av livet.

Kunskapens frukt

Efter att ha fått upp ögonen för Liv Strömquists genialitet (så här lite senare än de flesta andra) när jag läste hennes senaste seriealbum Uppgång och fall så har jag börjat utforska hennes tidigare verk. Därför blev den andra av Strömquists böcker som jag läste är Kunskapens frukt, som även det är en underbar bok. Kunskapens frukt handlar om det som brukar kallas för det kvinnliga könsorganet från både ett historiskt och ett vetenskapligt perspektiv. Den sista serien i boken, Blood mountain, är 40 sidor lång och handlar om mens (och var grunden till Strömquists sommarprat 2013).

Två systrar

Hösten 2013 lämnar två välartade tonårsflickor sitt hem i norska Baerum för att åka till Syrien för att strida med IS. Efter sig lämnar de sina förtvivlade föräldrar, mamman som aldrig lyckats ta sig in i det norska samhället och pappan som utan att tveka ger sig in i det krigshärjade området för att leta reda på döttrarna. Kvar finns även två småbröder och den jämnårige brodern Ismael som inte alls delar systrarnas religiösa övertygelse och som i mycket får klara sig själv.

Två systrar är den norska journalisten Åsne Seierstads sjätte bok och den fjärde som jag läser. Precis som med de tidigare böckerna så är den här riktigt bra, stark och tankeväckande. Frågan som ställs är hur två stycken vanliga, begåvade tonårstjejer som hade kunnat bli vad som helst blir så radikaliserade att de väljer att kapa alla banden till väst för att delta i jihad utan att deras närmaste märkte det. Det är en väldigt bra och viktig bok om något som pågår i västvärlden i betydligt större utsträckning än man tror.

Sorgen bär fjäderdräkt

I en lägenhet i London sörjer två söner och deras pappa den plötsliga bortgången av en älskad mamma och maka. En dag ringer det på dörren och utanför står sorgen i form av en kråka. Kråkan säger att han kommer att stanna hos familjen så länge det behövs och han blir deras terapeut, beskyddare och hjälpreda som både är varm och tröstande och ibland obehaglig och konfronterande.

Sorgen bär fjäderdräkt av Max Porter är en de mest omtalade böckerna i höst och jag har sett fram emot att läsa den. Det är en fin berättelse om hur man hanterar och som både är en roman och fabel som berättas ur tre perspektiv, pappan, sönerna och Kråkan. 

tangodrottningen

Suzanne har ägnat hela sitt liv åt att dansa. Hon växte upp med en mamma som var en världsberömd dansare och som kallades för Tangodrottningen. När Suzanne var åtta år gammal dör mamman under tragiska omständigheter och hon blir ensam kvar med minnena och passionen för dansen. Som vuxen försörjer hon sig som danslärare och drömmer om att tävlingsdansa och bli en lika stor stjärna som sin mamma. I tango, som är kärlekens och passionens dans, är det viktigt att man har en partner med rätt kemi och Suzanne har svårt att låta sig föras av fel person. En dag när hon av en slump träffar Yan, en småtjuv som aldrig tagit ett tangosteg, slår det gnistor om dem och Suzanne börjar undra om det inte är han som är den om kan hjälpa henne att bli den nya Tangodrottningen.

En av de trevliga fördelarna med min prenumeration hos Sekwa är att får läsa väldigt trevliga böcker som annars skulle ha gått mig förbi i bokflödet, som till exempel tangodrottningen av den fransk-algeriske Akli Tadjer. Det är en trevlig feelgood-berättelse om kärleken och passionen för dansen och om rädslan för att än en gång bli övergiven och att inte våga släppa in kärleken.

okänd kontinent

När kommissarie Jean-Baptiste Adamsberg vid Parispolisens mordrotel är på en konferens i London så upptäcks en rad skor med avhuggna fötter i utanför en gammal barockkyrkogård. När Adamsberg kommer tillbaka till Paris så konfronteras han med ett väldigt brutalt mord i ett finare område. Spåren leder till en legend om vampyrer och vampyrjägare.

okänd kontinent är den tredje deckaren som jag läser av Fred Vargas och som handlar om den egensinnige kommissarie Adamsberg och hans excentriska kollegor (och katter). Jag älskar böckerna och köper här en massa saker som jag skulle störa mig på i andra böcker. Skulle någon annan deckarförfattare föra in ett vampyrspår så skulle jag skaka på huvudet och tänka att nu får det vara nog, men här så tänker jag istället att det är nog inte så otroligt ändå. Som tur är så har ytterligare fyra böcker kvar att läsa. 

Uppgång och fall

Liv Strömquist är en författare som jag varit sugen på att läsa ett bra tag, men det har inte blivit av, vilket till viss del beror på att jag inte är van att läsa serieböcker. Det enda jag har läst av Strömquist har varit hennes briljanta strippar i Vi Läser. Jag blev ännu mer nyfiken på hennes böcker när jag såg Strömqvists bildningsresa med Horace Engdahl som visades på SVT tidigare i år. I sitt nya seriealbum Uppgång och fall ställer sig frågan om varför ingen tar tag i det globala problemet med extrem rikedom, varför vi vänder oss till österländska läror för att lära oss mindfulness när västerländska affärsmän är ledande i att leva i nuet och varför inga författare eller mediamänniskor pratar om att de är vit medelklass och att det är en stark bidragande till att de valt sina yrken. Uppgång och fall är en helt fantastisk och briljant bok som inte bara är rolig, den är även folkbildande och jag har lärt mig om Ayn Rand, hur hedgefonder fungerar, TTIP-avtalet och mycket annat. Det här är en bok som jag kommer att läsa många gånger och jag kommer definitivt att läsa Strömquists tidigare böcker.

Mindfulness för losers

Pamelas (Pameeela, inte Paaamela) liv är inte direkt perfekt, hon bor i källaren hemma hos sina föräldrar i den lilla jämtländska byn Solvik och jobbet på frisörsalongen Hot Clip ger varken särskilt mycket stimulans eller pengar. Det känns som att hela byn sett ner på henne sedan hon kom hem efter att ha varit med i dokusåpan Heta nätter (som påminner en hel del om Paradise Hotell). Den största delen av fritiden ägnar Pamela åt att titta på gamla avsnitt av en amerikansk sjukhusserie och dagdrömmer om en av skådespelarna i den. När hon får veta favoritskådespelaren Wade Crust är på väg till Stockholm för en filminspelning så bestämmer hon sig för att åka till glittret i huvudstaden. I Stockholm träffar hon den nästan diplomerade mindfulnesscoachen Gloria och den mopedåkande muskelbyggaren Sebbe.

Mindfulness för losers är en väldigt charmig berättelse om att inte passa in och om att längta efter något annat. Den är så charmig att jag nästan förlåter författaren för de geografiska felaktigheterna*. Det är lätt att känna sympati för Pamela och hennes längtan efter något annat, även om hon inte riktigt vet vad det är hon letar efter. Berättelsen bjuder på en trevlig underhållning för stunden och det gör inte så mycket att den är lite förutsägbar. Det känns som att Holst är en författare som jag troligtvis kommer att läsa mer av i framöver.

*Nästan, men jag kan ändå inte släppa vissa saker, t ex så har ingen jämte någonsin åkt till Luleå för att flyga till Stockholm, det är nämligen att åka väldigt långt åt fel håll, särskilt som att det finns en flygplats på Frösön (varifrån man visserligen kan flyga till Luleå via Umeå för att sedan flyga vidare till Arlanda, men varför göra det när det går att flyga direkt). Dessutom så har lilla Solvik på tok för mycket service för att ha 600 invånare. Det är även ett mysterium vart i länet som byn ligger, de uppgivna avstånden till Sundsvall och Stockholm motsäger varandra. 

Skarven

Det är något mystiskt på Skarvön, en spöklik ö med döda träd och ruvande fåglar och som alltid brukar vara öde. Men när Johanna sitter på skärgårdsbåten ser hon siluetten av en människa på ön, en människa som rör sig som den inte vill bli upptäckt. De tre sommarvännerna Johanna, som alla kallar för Johan, Ludde som längtar efter mysterier och Olivia som inte får göra någonting för sina föräldrar, åker tillsammans ut till Skarvön för att göra efterforskningar. Det dröjer inte länge förrän de hittat en riktig mordgåta.

Skarven är Sara Lövestams andra ungdomsbok och den första som riktar sig till yngre läsare. Nu är jag ingen expert på barn- och ungdomslitteratur, men det känns som att det här är en spännande bladvändare för unga läsare. Jag läste i alla fall boken i ett sträck. För mig som gillar deckare utan blod och en massa lik så passade den mig bra. 

baserad på en sann historia

Delphine är en författare som efter att skrivit en väldigt framgångsrik bok om sin mamma, försöker samla kraft för att orka ta upp pennan igen för att börja skriva på nästa bok. På en fest träffar hon L. och de två blir snabbt mycket nära vänner och verkar ha en hel del gemensamt. L. arbetar som spökskrivare av kända personers biografier så hon förstår sig på skrivprocessen. På kort tid tar sig L. in i Delphines liv och gör sig oumbärlig. Frågan är om den nya vännen är den som hon utger sig för att vara.

Baserad på en sann historia är den femte boken av den franska författaren Delphine de Vigan som översatts till svenska och det den andra boken som jag läser, tidigare har jag läst Underjordiska timmar. Det finns vissa likheter mellan boken huvudkaraktär och författaren, förutom att de har samma namn så har både skrivit utlämnande böcker om sina mödrar som ger berättelsen en annan karaktär. Det hela är uppbyggt som en thriller och det är en berättelse som håller spänningen hela vägen. Nu är jag sugen på att läsa de Vigans bok om sin mamma, Ingenting kan hindra natten. 

Luften är fri

Kouplan har blivit hemlös och allt han äger finns i hans ryggsäck. Han måste hitta en plats skyddar både mot regn och gränspolisen, tills han kan söka asyl på nytt. Det är en tuff tillvaro och kanske inte den ideala tidpunkten för att ta sig an ett nytt fall. Men å andra sidan så behöver han pengarna. I en villa i Bromma bor Ulrika med sina söner och maken Håkan, som hon misstänker är otrogen. Det som börjar som ett rutinuppdrag för Kouplan visar sig snart vara mer komplicerat och handla om något helt annat. Samtidigt som Kouplan jobbar med fallet så försöker han nysta upp trådarna i sitt eget liv. Att han snart får söka asyl igen och röra sig fritt på gatorna är bara en kort andningspaus.

Luften är fri är Sara Lövestams tredje bok om den papperslöse privatdetektiven Kouplan och i likhet med de två tidigare böckerna, Sanning med modifikation och Önska kostar ingenting, så är det väldigt bra och den skiljer sig (på ett bra sätt) ganska markant från alla deckare på marknaden. Den här gången så står det mer på spel för Kouplan för att undvika att bli utvisad till Iran, där han inte går säker. En sak som jag är lite extra förtjust i är att det inte förekommer några mord i böckerna, vilket är en väldigt trevlig omväxling. Nu hoppas jag på att det kommer även en fjärde bok, för att jag vill gärna läsa mer om den väldigt sympatiske Kouplan.

Piratförlaget skickade boken